Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TE
Fjärde fältet: i guld ett rödt lejon. Två hjälmar
med friherrekronor; mellan dem en dylik. Ur den
högra en påfågelsstjärt; ur den vänstra två af guld
svart, svart och guld fördelta buffelhorn ?), mellan
dem en krönt silfvyerring med tre svarta, två hvita
plymer ur kronan 2). Löfvärk af blått och guld,
svart och silfver. Sköldhållare tvänne tillbakaseende
mjöhundar af naturlig färg, stående på en fotställ-
ning, röd, blå och silfver.
RE nets första och andra sidofält, två gånger upp-
repade i fyrdelt sköld utgöra vapen för en adelig ätt von
Knöring i Tyskland. ?) Vapen, troligen stamvapen, för ät-
tens tyska gren. ?) Hjälmprydnad till vapnet i not. 1 &.
Hjälmprydnad till vapnet i noten 2.
10. Stackelberg.
Den förste kände bäraren af detta wrgamla
namn är Herman von Stackelberg till Fulda (+ 1131);
på 1300-talet inkommen till Livland, naturalisera-
des ätten flere gånger i Sverige, och är i olika vär-
digheter på därvarande riddarhus introducerad. En
medlem af ätten, fältmarskalken Berndt Otto Stac-
kelberg (f 1734, ättling i åttonde led af Peter von
Stackelberg, arfherre till Camby vid Dorpat (lefde
på 1400-hundratalet), blef 1727 friherre och intro-
cerades under N:o 192. Ätten immatrikulerades 1818
på Finlands riddarhus.
Vapnet är en sköld af gyllene fält med tvänne
stubbar, hvardera med två gröna ållon, växande ur
en grön mark !). Tyå hjälmar med friherrekronor;
mellan dem en dylik. Ur den högra ett krönt gyl-
lene lejon mellan tvänne stubbar, som i skölden;
ur den vänstra en genom en gyllene krona trädd
blå kommandostaf mellan fyra fanor af blått och
guld, guld och blått, Hjälmtäcke, blått, guld-
fodradt, med silfver frans.
1) Stamvapnet torde egentligen föreställa lindestubbar
med blad.
11. von Friesendorf.
Denna urgamla adeliga ätt leder sin upprin-
nelse från Marck i Westphalen, hvarest på 1200-
talet lefde en riddare Peter Fresendorp; Claus von
Friesendorff, född i Westphalen, kom med härmä-
staren Wilbh. von Färstemberg till Livland, och var
hans råd 1567. Hams sonsons sonsons söner, bland
dem Johan Fredrik (löjtnant, + 1725) och Carl Gu-
staf (minister plenipotentaire i Preussen, + 1715),
från hvilka de finska ättegrenarna härstamma, blefvo
1705 friherrar, hvarefter ätten 1731 under N:o 200
introducerades. Den i Finland 1818 immatrikule-
rade grenen utgick 1829, hvaremot en 1877 natu-
raliserad ännu fortlefyer.
Vapnet är en fyrdelt sköld med hjärtvapen,
stamvapnet, en sköld af svart fält, däri en gyllene
sparre. Första sidofältet: i blått ett gyllene torn.
Andra fältet: i guld en svart tvehöfdad med en
femuddig silfver stjärna belagd örn, öfver stam af
rödt och silfver schackspelsrutad. Tredje fältet lika
AA AA
SNOLISSA SPANA ELNA EET FIP LS PPI PIN PPP NL LSI ANPASSA EP FA
[EES SES SSV TITTTSETS
med det andra, fjärde med första. Två hjälmar
med friherrekronor; mellan dem en dylik. Ur den
högra tre plymer af guld, två svarta; ur den vän-
stra framkommer ett gyllene lejon. Löfvärk af
blått och guld, silfver och rödt.
12. Cederström. +
Härstammar från Carl Joenson, borgare och
rådman i Kalmar, hvars son, biskopen i Västerås,
d:r Carolus Carlsson (ft 1708) 1684 erhöll adelig
värdighet för sina barn och efterkommande, hvilka
antogo namnet Cederström (N:o 1062). Sonen, stats-
sekreteraren, sedan riksrådet och presidenten Olof
Cederström (tf 1745) blef 1731 friherre och 1748
under N:o 211 introducerad. Ätten, som 1818 im-
matrikulerades på Finlands riddarhus, utgick där-
städes 1828.
Vapnet är en guldkantad, fyrdelad sköld med
hjärtvapen, stamvapnet, en uppifrån sparrevis af
rödt och silfver delad sköld, med tre gröna cedrar
på en grön ö i ett vatten och silfver fält; på rödt
två gyllene ärenpris. Första sidofältet: i blått en
gyllene balk beledsagad af en silfver biljett och en
halft uppvänd, bildad gyllene halfmåne. Andra
fältet: i guld ett rålamm !) af naturlig färg. Tredje
fältet: i guld ett blått lejon. Fjärde filtet lika
med det första. Två hjälmar med friherrekronor:
mellan dem en dylik. Ur den första hjälmen två
af silfver och rödt, rödt och silfver fördelta vingar,
belagda med två femuddiga gyllene stjärnor, mellan
dem en rödklädd arm med ett silfver kors; ur den
vänstra hjälmen tvänne korsade lejonramar ?) af
silfver, fattande en lagerkrams, inom hvilken en
femuddig stjärna af guld. Löfvärk at rödt och
silfver, blått och guld. Sköldhållare tvänne utåt-
vända tillbakaseende silfver storkar på en marmor
fotställning med silfver sirat.
’) Släktskap med sv. frih. ätten Rålamb N:o 59.2)
Släktskap med sv. adel. ätten Silfverelou N:o 992.
13. Armfelt. +
Utgrening från adel. ätten N:o 37. General-
löjtnanten, landshöfdingen, sedermera generalen en
chef i Finland, Carl Gustaf Armfelt (+ 1736), blef
1731 friherre, hvarefter ätten under N:o 213 bland
friherrar 1746 blef introducerad. Den 1818 i Fin-
land immatrikulerade friherrliga ättegrenen utgick
1839.
Vapnet är en fyrdelad sköld med hjärtvapen,
stamvapnet, en sköld af gyllene fält, däri en be-
väpnad arm med pistol ur en blå sky. Första sido-
fältet: i silfver, två blå estandarer, två röda fanor,
två svarta fältstycken och två blå svärd korsvis
öfver en upprest spikklubba. Andra fältet: i blått
ett gyllene lejon, empoignerande ett svärd. Tredje
fältet: i blått tio femuddiga silfver stjärnor, 2, 3,
3, 2. Fjärde fältet: i silfyer, en röd balk, belagd
med tre gyllene kulor och beledsagad ofvan och
under af en purpur ros. Två hjälmar med friherre-
ch
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
