Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - hiiskua ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hii
hiiskua — hillitä
hiisku||a knysta(2); ge* ljud ifrån sig; (antaa
tietoa itsestään) låta* höra av sig; hän ei
ollut -nut sanaakaan han hade inte knyst
ett ord; han hade varit moltyst, hade
mol-tigit. -maton som inte knvster ett ord;
(äänetön) ljudlös; ~ hiljaisuus absolut
tystnad, ljudlöshet.
hiiva jäst -en. –aine jästämne.-jauhe
jäst|-pulver, -mjöl. -leipä jästbröd. - n valmis tus
jästberedning, -puriste pressjäst, -sieni
jästsvamp, -ta (pnm.) anställa2, jästa,
-tehdas jästfabrik.
hiivat I ti" (lievä kir.) fanken; -in hyvä!
förbaskat god (bra)!
hiivaus (pnm.) anställning, jäsning, -sammio
anställnings-, jäsnings|kar. -vierre
anställnings-, jäsnings|vört.
hiivi||skelijä smyger -n; smygare. -skellä
smyga* (sig), -skely smygande, -ttäytyä
smyga (draga) sig (hiljaa, varovasti)
långsamt, försiktigt (ut, ngnstns).
hikeentyä* 1. ks. hiestyä. 2. bli upprörd,
förlora fattningen,
hiker|rellä: nauraa ~ fnittra, -rysfnitt]er -ret.
-tää ks. -r e 11 ä.
hikevä: — maa (mv., mtsh.) fuktig, frisk
jord(mån -en).
hik|i2* (fysiol.) svett -en; (höyry) imma;
~ vuotaa svetten lackar; -eä valuva
drypande av svett; svettdrypande; tulla -een
bli svettig; olla hiessä vara svettig; svettas;
otsansa hiessä i sitt anletes svett; ~ haiussa
drypande av svett; ikkuna on hiessä
fönstret är immigt,
hiki||erite (fysiol.) svettavsöndring. -hana
(hkn.) ks. lasku-, ty hj ennys|hana. -
helmi, -herne svettpärla, -huokonen svettpor.
-karpalo (stor) svettpärla, -kylpy svettbad.
-liina svetteduk. -löyly svett-, imjbad.
-märkä svettdrypande. -nauha(halun)
svettrem. -nen svettig; immig, -pisara
svettdroppe. -päin svettig, -rakkula frisel -n.
-rauhanen svettkörtel, -reikä ks. -huokonen,
-rokko friselutslag -et. -syys2 svettighet.
-tiehyt svettgång. -tilkku svettlapp.
hikka* ks. n i k k o.
hikkori hickory -n. -puu (puus.) hickoryträ.
-suksi hickoryskida.
hikoi leminen svettning, -lia svettas;
transpi-rera. -lu svettning; transpiration,
(-kohtaus f lääk. ym.] svettningsskov -et -.)
hila 1. (riukuveräjä) grind -en -ar. 2.
gal-l|er-ret-; rost-en-ar; (fys.) gitter. 3. (puus.)
ks. ritilä, –aita (puus.) spjälstaket et -.
—arina gallerrost. -heiluri (fys.) rost-,
kom-pensations|pendel. -jännite (rad.)
gallerspänning. -laatikko (sälelaatikko, puus.)
spjällåda. -laipio (mer.) ks. -seinä, -lattia
(ritilälava) trallgolv. -levy gallerplatta,
-paristo gallerbatteri, -piiri gallerkrets,
-seinä (puus.) spjäl|vägg, -skott,
hila|ita släpa; kånka (jtk på ngt); vrt.
haalia. -valjaat (sat.) skakelrede. -vastus
(rad.) gallermotstånd, -virta gallerström,
-vuoto gallerläcka,
hile: /aä~ isbit; nattgammal is.
hiljaa 1. sakta; (ääneti) tyst; olla ~ vara
stilla (tyst); hålla sig stilla (tyst), tiga; pu-
hua ~ tala sakta, med låg röst; ole tigl
var tyst! (liikkumalta!) stilla! 2. (vähitellen)
småningom; (keveästi) lätt; kosketella ~
beröra sakta (lätt, varsamt); (hitaasti,
verkalleen ) långsamt; sakteligen; i sakta
mak; kulkea ~ gå sakta (långsamt, i sakta
mak).
hiljai||nen 1. sakta (tpm.); (rauhallinen) stilla
(tpm.); stillsam; (sävyisä) beskedlig;
-sella tulella över sakta eld; -sessa kodissa
i ett stilla hem; ~ mies en stillsam (fridsam)
man; -sessa mielessään i sitt stilla sinne;
~ kausi (kaup. ym.) stilla period;
dödsäsong. 2. (äänetön) tyst. -sesti 1. sakta;
stilla; i stillhet; stillsamt. 2. (ääneti) tyst.
-suus2 1. stillsamhet; beskedlighet. 2.
tysthet, tystnad; kaikessa -suudessa i ali
stillhet (tysthet); vaatia -suutta bjuda
tystnad.
hilja|lkkoin ks. -t t a i n. -kseen, -lleen
sakteligen; i sakta mak; (vähitellen)
småningom; vrt. hiljaa, -n 1. (äsken) nyligen.
2. (mrl. myöhään) sent; ~kin dock slutligen;
sent omsider, -ttain nyligen, nvss.
hiljemmin saktare jne.; vrt. hiljaa,
hilje||neminen avtagande, -nnys (vauhdin
ym.) saktande, stillande; lugnande,
hejdande, dämpande; (fys.) dämpning; vrt.
hiljentää, -ntyminen avtagande;
minskning. -ntyä* ks. -t ä; (tyyntyä) lugna sig;
(tuuli) lugna, mojna; (mer.) gå* hem;
-ntyen (mus.) decrescendo. -ntää* sakta;
(rauhoittaa) stilla; (tyynnyttää) lugna; ~
vauhtia minska (på) (sakta, hejda) farten,
-tä 1. sakta (av); stilla sig; (vähetä) avtaga *,
minskas; (asettua) lägga* sig; (tuuli)
mojna; gå* hem; (laimeta) (av)mattas;
(helpottaa) lätta. 2. (vaieta) tystna; (vaimeta)
dämpas, mildras,
hilkka* hätta; bahytt -en -er.
hilk|ku* (mrl., snt.): hän oli-ulia (vähällä)
kaatua han höll på (var nära) att falla,
hilla (moget) hjortron -et -; vrt. hillo,
hilleri (el. Musteta putorius) ill|er -ern -rar.
-nnahka illerskinn.
hiiliin 111 y neis y ys2 behärskning; måttfullhet,
-tyä* lägga* band på sig; behärska sig;
(asettua) stillas; (lievetä) mildras,
hillike* hämsko -n -r; (tkn.) hämmare;
(jarru) broms -en -ar; (kel.) avfall,
hilli]|ntä* (-tseminen) 1. behärskande;
stäv-jande; dämpande. 2. (estäminen) hejdande,
hämmande, avstyrande; itse~ ks. tämä.
-ttömyys2 hejdlöshet, tygellöshet.
-ttö-mästi hejdlöst, ohejdat, ohämmat, utan
hejd.
hilli||tä -isen hejda; dämpa; tygla; återhålla*;
hålla* tillbaka; (asettaa) stävja;
(rauhoittaa) lugna; (ehkäistä) hämma; (masentaa,
kukistaa) kuva; ~ itsensä hejda (behärska,
lugna) sig; sansa sig; (malttaa mielensä)
besinna sig; lägga band på sig; -tse mielesi
(itsesi)! behärska dig! lugna dig! ~
nau-ru/nsa (-aan) dämpa (återhålla) sitt skratt;
-tly behärskad, (pidättyväinen)
återhållsam; måttfull; -tty sävy behärskad ton; -tty
ääni dämpad (återhållen) röst; -tty
(maltillinen) kanta moderat ståndpunkt;
esiintymisessään -tfy måttfull (moderat) i sitt
104
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
