- Project Runeberg -  Finsk-svensk ordbok /
432

(1968) [MARC] [MARC] Author: Knut Cannelin, Aulis Cannelin, Lauri Hirvensalo, Nils Hedlund - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - mutkailla ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

mut

mutkailla — muumio ma in en

av vägen; nuoraan tuli ~ det slog en bukt
på repet. 3. (kuv. sukkela temppu) finess
-en -er; fint -en -er; (metku) knep -et -;
(veruke) svepskäl -et -; (viivytys) omsvep
-et -; siinä se ~ onkin däri ligger just
finessen; hän keksii kaikenmoisia -ia ban
har alla möjliga finter (knep) för sig; muitta
-itta utan omsvep (procedurer);
(yksinkertaisesti) helt enkelt; rätt o. slätt; rakt på
sak; helt burdus. 4. (vaikeus): siinäpä
onkin ~ matkassa det är just det som är
knuten; asiassa on monta —a
(vaikeutta, se on monen —n takana) det har sina
svårigheter; (asia ei ole [aivan]
yksinkertainen) saken är inte så enkel (helppo
så lätt utagerad); (leik.) det är många
krokar i långdansen, -illa göra* bukter,
omvägar; (mer.) gira; vrt. mutkitella,
-inen buktig, krokig, krökt; (kiemurteleva)
slingrande, slingrig. -isuus2 buktighet;
krokighet; slingrighet. -llinen (kuv.) invecklad;
komplicerad; svårlöst; (pulmallinen) kinkig;
(sotkuinen) krånglig; vrt. mutkikas.
-llisuus2 kinkighet; knepighet;
krånglighet; (mutka) komplikation, förveckling;
svårlösthet. -tie omväg, -ton (som är)
utan bukter jne.; (yksinkertainen) enkel,
simpel; (selvä) klar, redig, -ttomasti enkelt,
simpelt; utan vidare; klart, redigt; utan
omsvep, rakt på sak. -ttomuus2 enkelhet!
klarhet, redighet. -utua* göra* bukter
(krokar, omvägar); vrt. mutkitella,
mutki|kas -kkaan buktad, buktig; krokig,
krökt; (kiemurteleva) slingrig; (kuv.)
invecklad; komplicerad; vrt. m u t k a (11)
i-nen, monimutkainen; se tekee asian
-kkaaksi det gör saken invecklad; det
komplicerar saken, -staa 1. böja2, kröka2. 2.
(kuv. tehdä mutkikkaaksi) göra invecklad;
komplicera; (vaikeaksi) göra svår (konstig);
(sotkea) tillkrångla, -staminen böjande,
krökande; ks. ed. -stua (kuv.) bli (allt
mer) invecklad (tilltrasslad, komplicerad);
tilltrasslas, kompliceras. - tell a (polku:
kiemurrella) slingra (bukta) sig; (kuv.
kouk-kuilla) krumbukta; (mer.) gira; -tteleva
polku en slingrande stig. -tteleminen, -ttelu
slingrande; krumbuktande, (mer.) girande,
mutr||istaa: — suutaan (j.) snörpa2 på (med)
munnen, -u: suu ~ssa snörpande på
munnen. -uilla: suu ~uilee det rycker i läpparna,
mutta men.

mutteri (ruuvi-) mutt|er -ern -rar. -avain
skruv-, skift|nyckel. -laatta mutterbricka,
-pultti mutterbult.
mutu* (kal. Phoxinus aphya) elritsa; kvidd,

stenbit, äling.
imitus taa, -telia mumsa, tugga (på ngt),
muu 1. (joku, kukaan, jokin, mikään ~)
(någon) annan, (något) annat, (några)
andra; (tuo, se toinen) den (det, de) andra;
en minä, vaan joku ~ (vastak. itse) inte
i ag, utan en annan; herättää sääliä muissa
väcka medömkan hos de andra; ynnä ~(t)
(ym.) med mera (m.m.). 2. (mikä jää,
mitkä jäävät jäljelle): minä pääsin sisään, ~l
eivät päässeet jag men inga andra fick
komma in; jag fick komma in men inte de andra
(de övriga); de andra (de övriga); oli

siellä muitakin där fanns också andra;
(enempi) vidare; olivat siellä ~tkin också de
andra (övriga) var där; kaikki ~ allt det
övriga; allt annat; kaiken ~n puolesta i allt
övrigt; kaiken ~n lisäksi till råga på allt;
kaikki ~t alla (de) andra (övriga,
återstående); yksi jäsen on kuollut, ovat
muuttaneet paikkakunnalta; on siis
valittava muita en medlem har dött, de övriga
har flyttat bort från orten, andra måste
således väljas; ~i säädyt de övriga stånden;

kolme säätyä (Suom. hist.) de tre övriga
stånden; yksi kirja ostettiin, ~t lähetettiin
takaisin en bok köptes, de övriga (de andra)
återsändes; minä otan tämän, ~t saat sinä
jag tar den här, du får de andra (övriga,
återstående); ennen (kaikkea) ~la framför
allt; puolesta (muuten) för övrigt; (eri,
erilainen, toinen, ei sama): (mikään) ~ ei ole
mahdollista ngt annat är inte möjligt; ngn
annan möjlighet finns (ges) det inte; olla
riippuvainen muista vara beroende av
andra; ei mitään ~ta ingenting annat
(vidare); (siinä kaikki) o. därmed punkt!
ei tarvitse ~ta kuin (tarvitsee ainoastaan)
man behöver endast (blott); nyt ei ~ta
kuin lähdetään nu gäller det bara att ge
sig av; ilman ~ta (suorastaan) utan vidare;
ennen muita framom (före) andra,
muu I! alla annorstädes; (toisella taholla) på
(ett) annat håll; (toisella paikkakunnalla)
på (en) annan ort; (poissa) borta; jossakin
(ei missään) ~ på ngt (inget) annat ställe,
ngn annanstans (ingen annanstans), (inte)
på ngn annan ort; (poissa) borta, -alle
ks. -änne. -alta annorstädes ifrån; från
annat håll; från annan ort; ~ (maahan)
tuotu importerad, -an -laman (eräs) en,
ett; (joku) någ|on -ot-ra. -änne till en
annan plats; (pois) bort.
muukalai||nen 1. (s.) främling;
(ulkomaalainen) utlänning. 2. (a.) främmande;
utländsk. -s (legioona främlingslegion[en].
-legioonalainen främlingslegionär. -
niminen med främmande [utländskt] namn.
-syntyinen av främmande härkomst
[extraktion, börd], -toimisto främlingsbyrå.
-tua bli främmande; [vieraantua [-kansallisuudestaan]-] {+kansalli-
suudestaan]+} denationaliseras; bli
denationa-liserad; -tunnt d e n a t. i o n a 1 i s e r a d. -tulva
främlingsström. -tuminen denationalisering.
-tuntuinen som verkar främmande [-[utländsk];-] {+[ut-
ländsk];+} med utländsk anstrykning [-[betoning],-] {+[beto-
ning],+} utländskt inslag, -uus2 främmande
härkomst-en [element-et]; det främmande
[i ngt]; främlingskap, -valta
främlingsvälde. -vastainen främlingsfientlig, -viha
främlingshat.)
muuli mul|a -an -or. -aasi mulåsna. -
(kehruu )kone (vaat.) mulespinnmaskin,
selfaktor. -najaja mulåsnedrivare.
muulloin under en annan tid, vid ett annat
tillfälle, en annan tidpunkt; (muuten)
annars, eljest; joskus ~ ngn annan gång;
ei koskaan ~ aldrig annars (eljest),
muumio mumie -n -r; palsamoida ~ksi
mumifiera. -arkku (muin.) mumiekista, -itua*
mumifieras. -kammio mumiekammare,
-mainen mumie]artad, -liknande.

432

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:07:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fisv1968/0446.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free