- Project Runeberg -  Finsk-svensk ordbok /
910

(1968) [MARC] [MARC] Author: Knut Cannelin, Aulis Cannelin, Lauri Hirvensalo, Nils Hedlund - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ä - ä ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ä

ä (kirj.) ä, Ä.

äes äkeen harv -en -ar; vrt. k a r h i. -tys
harv-ning. -täjä harvare. -tämätön oharvad, -tää
harva; — kylvös nedharva sådden,
äh! (int.) 1. (inh.) fy! fy skam! 2. (valitt.)

oj(oj)!

äh eltää, -istä stånka; (huohottaa) flåsa;
pusta.

ähitellä* håna, begabba; retas,
ähkiä stöna; stånka; flåsa; ks. ä h k y ä.
ähky (el.lääk., lääk.) kolik -en. -ä (*) stöna;
stånka.

ähk||äistä, -ää pusta; stöna; stånka,
ähmistyä (mrt.) harmas; bli förargad,
äidilli||nen moderlig, -sesti moderligt, -syys

moderlighet,
äidin|jisä morfa(de)r. -kasvot pl
modersanlete. -kieli modersmål -et. -kielinen (som
sker) på modersmålet; ~ opetus undervisning
på modersmålet, -kohtu moderliv(et). -käsi
(er. juhl.) modershand. -maito
modersmjölk; imeä -maidossa (kuv.) insupa med
modersmjölken, (-keskus
modersmjölkcen-tral.) -murha modermord. -murhaaja
modermördare. -onni moderslycka, -osa mors-,
möderne|lott. -perintö möderne-, mors|arv.
-puoleinen på mödernet; möderne-; ~
sukulainen släkting (frände) på mödernet,
-rak-kaus moderskärlek, -rinta modersbröst -et
-. -silmä modersöga. -suku mödernesläkt,
-sydän modershjärta, -syli modersfamn,
-velvollisuus modersplikt,
äidyn ks. ä i t y ä.

äijäl. (s.) (ukko) gubb|e -en -ar;
(vanhaisän-lä) gammelfar; (isoisä, vaari) farfar. 2.
(adv.) (paljon) mycket; ~lti mycket;
duktigt; rundligt, -nkänttyrä, -nköriläs, -nrah-

jus gubbstut -en -ar.

äike||ys2 skärpa; bitterhet, -ä (tuima) skarp;

(karvas, katkera) bitter, -ästi skarpt; bittert,
äikä|juuri ks. piparjuuri, -tatti (ksv.

Suillus piperatus) pepparsopp -en -ar.
äimis||tellä 1. ks. ä 11 i s t e 11 ä,
töllistellä. 2. ks. ä k ä i 11 ä, tuskitella,
-tyä ks. ällistyä, hölmistyä,
äimä 1. (s.) skomakarnål; pryl -en -ar; säck-,
segel|nål. 2. (a.) (j.) ks. hölmistynyt,
äimistynyt, -ruoho (ksv. Subularia
aquatica) sylört -en -er. -sara (ksv. Carex
dioeea) nålstarr -en.
äil|ssään ks. ä k e i s s ä ä n. -tellä (harv.)

gruffa; träta; gräla,
äitel||yys äcklighet, sliskighet, faddhet. -ä
äcklig; äckligt söt; sliskig; (mauton) fadd;
~ hymy sirapsleende; makeileva ääni
siraps-, honungs|len, sockersöt röst (stämma),
-ästi äckligt, sliskigt.

äiti* mo(de)r modern mödrar; äidillä peritty
möderneärvd. -enpäivä Mors dag. (-juhla
morsdagsfest.) -jumala(tar) (ant.)
gudamodern. -muori (j., leik.) morsgumman;
morsan; mamma, -puoli styv|mo(de)r
-modern -mödrar, -vainaja: min avlidna
mor. -ys2 moderskap -et. (-apu
moder-skapshjälp. -avustus moderskapsunderstöd.
-huolto moderskapsvård; mödravård, -raha
moderskapspenning. -vakuutus
moderskaps-försäkring.)
äity|ä* 1. (hnk.) äidyn (kiivastua) bli ivrig
(häftig); (kiihottua,, yltyä) hetsa upp sig; bli
hetsig; (suuttua) bli uppbragt; ~ puheliaaksi
bli talträngd. 2. tilltaga; växa; tuuli -y (yltyy)
vinden tilltar i styrka, friskar i; lapsi -i
itkemään barnet tog till att gråta; ~ tanssimaan
komma i danstagen. 3. (lääk. tulehdus ym.)
irriteras, inflammeras,
äke|jissään (vara) vresig, ilsken, ond; (äksy)
arg. -ys2 häftighet; vresighet. -ä ilsken;
vresig; arg, ond; ~ pakkanen bitande (bister)
köld; ~ tuuli bitande vind. -ästi vresigt,
ilsket.

äkilli|[nen plötslig; häftig; abrupt; (jyrkkä)
tvär; (hätäinen) brådstörtad; (lääk.) akut;
(äkkiä ilmestyvä) hastigt påkommande; ~
kuolema Ars. äkkikuolema, -sesti
plötsligt; häftigt; tvärt; brådstörtat, -sluonteinen
akut. -syys häftighet; (nopeus) snabbhet,
äkin, äkisti (j., run.) plötsligt; hux flux; vrt.
äkkiä; (heti paikalla) bums, tvärt; yhden
äkin (j.) helt plötsligt,
äkki||arvaamaton oförutsedd; (odottamaton)
oförmodad; oväntad; vrt. äkillinen;
(yllättävä) överraskande, -arvaamatta
oförmodat; oväntat; överraskande;
oförhappandes; plötsligt, -arvaamattomuus
(yllättävyys) överraskning; plötslighet.
-heikontuminen (lääk.) kollaps -en -er; äkkiä
heikontua* kollapsa, -hyökkäys (sot.) plötsligt
(överraskande) anfall; räd -en -er. –innostus
en plötsligt uppflammande hänförelse
(entusiasm). -jyrkkä brant stupande;
tvärbrant; olla ~ stupa brant, -jyrkänne
tvärstup -et -; brant -en -er; stalp -et -;
ättestup I a -an -or. -jäähdytys (mel.)
störtkyl-ning. -kuolema bråddöd. -käänne
tvärvändning; skarp krök, kurva, -käännös
tvärvändning; tvärsväng. -loppu ett plötsligt (brått)
slut, en plötslig (bråd) ända. -lähtö plötslig
(brådstörtad) avfärd. -mutka skarp
krök|ning) (kurva); hårnålskurva, -muutos
plötslig omkastning (förändring), -nopea mycket
snabb; brådstörtad, -näinen 1. (a.)
(äkillinen ) plötslig, hastig; abrupt; (jyrkkä) tvär;

vrl. -jyrkkä. 2. (tottumaton) ovan; (työ-

910;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:07:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fisv1968/0924.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free