Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lapparne anse den för vida bättre än torrsken,
och är den näst laxen den dyraste fisk i
Finmarken. Den såsom det sades 16 kannor
drägtiga grytan, fylld med den aptitligaste torsk,
kokade redan i full fart å spiseln, och i den
äfven min del och Krono-Länsmannen
Högmans, hvilken med sin dotter reste till
handelsplatsen, för att uppköpa mjöl, salt, m. m.
Men inga förevändningar hulpo, utan en
liten gryta ställdes på hällen bredvid den
större, uti hvilken koktes för min räkning det
bästa stycket af flundran, ty jag var Hurrikas,
så kallade värden mig, d. ä. en sådan som
första gången besökte hans bus. Det var,
tyckte han, en heder för honom att traktera
mig med någon hervas ruoka (rat mat).
Begge grytorna skummade han med omsorg,
medan qvinnorna suto kringspridda i rummet
och sydde å orten användbara skoplagg och
gångkläder, derpå öste han upp fisken i ett af
rök svartnadt dock med omsorg rentvättadt
trädfat, och lefvern, som han kokt i en
särskild liten panna, i ett annat fat. Af lefvern
voro endast små bitar qvar, ty det mesta var
upsmält till tran eller flott, som skulle
nyttjas som sås. Högman, som ehuru så godt som
infödd Lappe icke kunde förtära denna
transås, hade utan värdens misstycke fogat anstalt
om litet smörsås. Många i Finmarken
infödde ståndspersoner skola icke ens tåla lukten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
