Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
användt till föda. Anmärkas måste dock att
den förmonligaste fisktiden just nu var inne,
då man bade Lodden (Salmo arcticus) till bete,
hvarpå icke alltid finnes tillgång. Då denna
fiskart icke tar land, användes i stället den
såkallade hafsmetmasken (Lumbricus marinus),
hvilken ebbtiden med en tregrenig gaffel
eller grepe i ymnighet uppgräfves på
hafsstranden. Äfven på denne tar i synnerhet torsken
bra nog; men då all fisk och särdeles torsken
förföljer lodden, så är, der den icke finnes,
i allmänhet mindre tillgång på större fisk.
Skulle allmogens industri vara större, att de
sjelfve af Ryssarne skulle förskrifva sig spiror
och bräder, hvaraf de kunde inrätta lafvar,
för att på dem torka sin fisk, och sålunda
icke dagligen behöfva resa till köpingen, ofta
på en å två mils afstånd, vore mycken tid,
isynnerhet den goda fisktiden, vunnen; men
fisken föryttras nu, allt efter som den fångas,
till köpmannen mot mjöl och andra artiklar;
ty af penningar fås vanligen endast så
mycket, som behöfs till utlagor och andra mindre,
dock nödiga utgifter. Denna gång utbyttes fyra
våg fisk mot en våg mjöl, som nu i
penningevärde beräknades till en Specied:r. Tran,
som ficks ur fisklefvern, beräknades till en
tredjedel af fiskens värde. Alltså hade
hvarje fiskare i denna by förtjent 4 Sp:dr 20 sk.
Norskt mynt om dagen, söndagarne oberäknade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
