Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trastlåt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33
hesa skatskratt, när lian såg trasthonan flyga fram
ur en yfvig gran. Han lyfte upp ett par breda, täta
grenar och såg boet ligga därinne, fint rappat och
väl skyddat mot både blåst oeli rägn och onda ögon;
en fördold skattkammare, vars skatter utgjordes af
fäm vackert blågröna och mörkprickiga ägg. Han
drog fram boet, ref det i små bitar, stoppade ett af
äggen i fickan och krossade de andra mot en sten.
Så gick han sin väg, sköt ut ekan och rodde hem
öfver det rödskimrande vattnet.
Trasthärskapet flög efter honom en bit och kvitt
rade och pep. Sen flögo de tillbaka till granen, som
för att titta efter om inte altihop ändå bara var en
hemsk dröm, om inte boet när alt kom omkring fans
kvar därinne.
Nej, där fansbara mörker och tom
het; taltrastens trogna maka satte sig just där boet
legat, jämrade sig och såg dyster ut. Taltrasten
talade tröstens ord till henne — de skulle bygga ett
nytt bo i morgon dag, det skulle gå i ett nafs, och
hon skulle snart ha en hel hop nya ägg att ligga
och rufva på.
Det halp föga, hon var lika nedstämd
och förtviflad; men hon följde honom i alla fall, när
han flög bort och såg ut en plats för deras nya hem
ett stycke därifrån.
Äfven där i närheten stod en hög gran, den högsta
på hela näset — en den rakaste och smäckraste torn
spira mot rymden. Taltrasten svingade sig upp i
toppen på den, och aldrig hade han setat så liögt
Djur.
3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
