Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sungsung - 1. Sungsung och Järgen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
125
till hörnet; men plötsligt kom han också hufvudstupa
nedtumlande, och alla de andra med honom.
— Jag såg Järgen, sade han, som klättrat på
posten, andfådd och darrande. Han tittade fram i
dörren till tornkammaren. Han var fruktansvärd.
Nu tar han henne nog snart.
— O, o, nu tar han henne! gnälde småflugorna.
— Hon är säkert redan död, sade en annan.
Hon satt aldeles stilla och stel, rörde varken vingar
aller ben äller antänner.
— 0, o, hon är redan död! pepo småflugorna
efter.
Då slog Sungsung ett par slag med vingarna.
— Jag tror inte det, sade han. Jag ska åtmin
stone undersöka saken närmare.
I samma ögonblick kröp Järgen fram, så att alla
sågo honom. Men han gick ej ut, utan satt kvar
däruppe i dörren och glodde.
— Nu tycks min tur vara kommen, sade Sung
sung, uppstämde en ljudlig surrvisa och höjde sig
med några raska vingslag mot slottet.
Öfveralt på rutor och poster sutto de andra bäfvande och sågo efter honom. Han flög djärft rakt
fram till palatset, saktade farten däruppe och sväfvade in tätt öfver nätet; en gång fick han en tråd
om ena benet, men slet af den med ett häftigt ryck.
Så kom han fram till prinsässan ; de väntade att han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
