Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Från Montgolfier till Zeppelin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ångmaskin, men när han prövat denna ångmaskin i det
luftskepp han byggde i852 och funnit, att den med sin
160 kilos vikt gav alltför liten kraft, så räknade han ut,
att han skulle få lov att bygga ett luftskepp om 600 meters
längd och med 200 000 kubikmeters rymd för att det skulle
kunna bära en så stor ångmaskin, som erfordrades.
Paul Haenlein var den förste, som använde en
explosionsmotor — en gasmotor enligt Lenoirs princip •— och
tyskarna fortsatte att hålla sig till explosionsmotorerna,
trots den avskräckande erfarenhet som förolyckandet av
dr Wölferts bensinmotordrivna luftskepp gav, under det
att fransmännen åter följde en annan linje och försökte nå
resultat med elektromotorer. Bröderna Tissandiers
luftskepp i883 var det första, som drevs med en Siemens
dynamomaskin med kromsyrebatterier. Även Renards och
Krebs berömda »La France» 1884 •— det första luftskeppet
i världen, som verkligen bevisade sin styrbarhet genom att
upprepade gånger utföra planerade rundturer och
återvända till utgångspunkten — drevs med elektromotor.
Trots att »La France» i stort sett förverkligade, vad man
väntat sig av de styrbara luftskeppen och utåt betecknades
såsom en stor triumf, blev det i realiteten en besvikelse,
och det såg ett slag ut som om man både i Frankrike och
Tyskland var mest böjd att låta det bero vid det man lärt
sig om luftskepp och deras styrbarhet. Nya projekt mottogos
på båda hållen med omisskänlig kyla.
De militära myndigheterna i praktiskt taget alla
europeiska länder började i stället från mitten av 1880-talet
visa ett större intresse för de fjättrade ballongerna och
deras användning i fält. Omkring i885 nyorganiserades
eller utvidgades ballongavdelningarna vid flertalet arméer
— svenska armén fick dock sin första ballongmateriel först
1897 — och man tycktes vara fullt belåten, om man kunde
hålla ballongerna någorlunda stilla i luften. De stora
förhoppningarna på de styrbara hade man i det närmaste
skrinlagt.
Graf Ferdinand von zeppelin började
sålunda icke sin bana som luftskeppskonstruktör under
gynnsamma auspicier. Man kan tvärtom säga, att sällan
ett företag av den omfattning, som zeppelinbyggandet kom
att få, startats under mer motiga förutsättningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
