- Project Runeberg -  Svenskt flyg och dess män /
96

(1940) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Med motor till seger

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

efter Lilienthals mönster att pröva glidplanet som drake.
Det var gammalt och vant, ty de hade byggt sig åtskilliga
drakar under pojkåren och tränat sig i draksegling. Sedan
de på det sättet prövat planets stabilitet, övergingo de till
glidflygningsförsök, liggande framstupa på undervingen och
manövrerande ett framtill anbragt horisontalroder med
händerna.

Platsen, som de valt för försöken, var ur många
synpunkter idealisk. Den var ödslig. De fingo vara ifred för
närgångna åskådare, och det var just för att slippa bli
betittade, som de givit sig bort från hemstaden Dayton.
Det fanns gott om trädlösa, höga sanddyner, som lämpade
sig för glidflygstart, och de förlorade sällan någon flygdag
på att vinden var för svag. Till sist var markbeskaffenheten
gynnsam från säkerhetssynpunkt — mjuk sand överallt —
och det torde ha spelat en viss roll, när bröderna Wright
vågade sig på att ligga framstupa i planet. Härigenom
kommo de ifrån att balansera och i viss mån styra planet
genom bensvängningar och måste istället lita till
ändamålsenliga roderorgan. Det var deras första framsteg.

Under de två följande åren fortsatte de sina
glidflygningsövningar med nya, större och i flera avseenden
förbättrade plan, och under tusentals glidflykter på växlande
längd och under olika vindförhållanden förvärvade de en
sådan luftvana och manövreringssäkerhet, att de kände sig
mogna för nästa steg — motorn!

Här visar det sig kanske mest påfallande, att framstegen
gynnades av flera nytillkomna faktorer. Bensinmotorerna
hade på grundval av R. Ottos konstruktion genomgått en
rask utveckling. Visserligen voro alltjämt både
automobil- och luftskeppsmotorerna alltför tunga i förhållande till
effekten för att kunna inbyggas i en flygmaskin, men de
hade bevisat så pass hög driftsäkerhet, att någon tvekan
i valet av kraftkälla inte gärna kunde förekomma.
Bensinmotorn var självskriven. Frågan var egentligen bara att
bygga en så lätt motor som möjligt.

Att bygga en lättare motor, än de som funnos i
marknaden, var inte heller någon särdeles svår uppgift, ty i dessa
standardmotorer förekommo drastiska överdimensioneringar
och en massa onödig metall för underlättande av
gjutningen. Dessutom hade redan flera förslag till att helt
slopa eller kraftigt reducera svänghjulsmassan framkommit.
Maskinkonstruktören Rüb hade redan 1902 publicerat sitt
förslag till en åttacylindrig stjärnmotor, varigenom även

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:21:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/flygman/0096.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free