- Project Runeberg -  För hemmets andaktsstunder /
191

(1928) [MARC] Author: P. P. Waldenström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

omkring, såsom om de vore träd. Han såg och han såg icke,
kunna vi säga. Men så lade Herren åter sina händer på
honom, och då såg han allt med fullkomlig klarhet.

Så är det ock, när en människa blir upplyst och på
Herren troende. Det är blott en begynnelse. Hennes ögon
behöva göras allt mer klarseende. Och huru långt vi än må
komma i kunskap här i livet, så blir dock allt vårt seende och
vetande allenast dunkelhet, tills vi få nya ögon, så att vi kunna
skåda vår Herre Gud, sådan han är. — Och det ha vi
löfte om.

Aposteln talar här om hjärtats ögon. Med hjärtat menar
han människans hela inre andliga varelse. Vi ha icke blott
lekamliga ögon utan även andliga. Såsom våra kroppsliga
ögon kunna vara seende eller blinda, så kunna ock vårt
hjärtas ögon vara det. Och såsom Herren Jesus öppnade de
lekamligen blindas ögon, så öppnar han även de andligen blindas.
Huru sker då det? Jo, han säger själv, att han var kommen
att predika de blinda syn (Luk. 4), d. v. s. predika för de
blinda, så att de skulle bli seende. Det sker alltså genom evangelii
predikan. Därför böra vi flitigt läsa och höra Guds ord samt
bedja Gud om nåd att bliva mer och mer klarsynta, att
kunna mer och mer skåda in i de oändliga skatter, vi ha i
Kristus. Ty i honom finnas alla vishetens och kunskapens
förborgade skatter (Kol. 2).

Men aposteln tänker här särskilt på en sak, som de troende
böra vinnlägga sig om att mer och mer lära känna. Han
säger: Så att 1 förstån, hu.rud.ant det hopp är, vartill han har
kallat eder, d. v. s. på det I mån veta, vad det är för ett hopp,
som I haven blivit kallade till, när I bleven troende på Jesus
Kristus.

Tron ser tillbaka på Jesus Kristus, som redan är kommen,
men hoppet ser framåt på det, som ännu är att vänta. Och
detta är en outsägligt rik härlighet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:27:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fohan/0193.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free