Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
109
taga en osäker i högsta domstolen, och denna för hvarje
medborgare vigtiga rätt följaktligen skulle blifva sammansatt
antingen af oskickliga personer eller af sädana, som förstode
att utan laggrannhet i valen af medel bereda sin framtida
sjelfständighet mot väntade missöden.
Redan vid 1812 års riksdag fann sig Kongl. Maj:t manad
att föreslå upphäfvandet af denna regeringsformens 103:e §.
Uti den derom aflåtna propositionen yttrades bland annat, att
då denna grundlags hela syftning ådagalade, att domaremagten
borde af allt yttre inflytande vara oberoende, och då lagen
vore den enda magt, för hvilken lagskiparen behöfde hysa
någon farhåga, Kongl. Maj:t ej kunnat med dessa grundsatser
förena den omröstning öfver högsta domstolens ledamöter, som
svårligen i verkställigheten kunde annat än hänföras till en
af de två ytterligheter, antingen en tom ordformel eller ock
ett öppet förtryck; hemställande Kongl. Maj:t, om det vore
möjligt att inom ett inskränkt antal personer finna nationens
allmänna röst uppenbarad och om ej lagens bud i anseende
till dem borde anses lika tillräckliga som för rikets öfriga
cJ c
invånare, utan att någon tillflykt behöfde tagas till den
van-mägtiga pröfningsrätten.
Förslaget blef dock af rikets ständer förkastadt enligt
hemställan af konstitutionsutskottet, som, med vidhållande af
de åsigter, hvilka 1809 års konstitutionsutskott härom uttalat,
bland annat utlät sig, att beträffande domaremagtens
oberoende utskottet icke kunnat i anseende till högsta domaremagten,
såsom utgörande sista instansen, godkänna behofvet af ett
alldeles lika förhållande, utan trodde utskottet, att vid afgörande
af detta ämne borde jemte afseende å grundsatsen af
domaremagtens oberoende förenas den, att denna magt genom
vissheten att utom grofva uppenbara förseelser i intet fall kunna
skiljas från embetet icke måtte utgöra en alldeles
okontrollerad och oförbätterlig del af lagskipningen, så att den genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
