- Project Runeberg -  Skildringar ur det Offentliga Lifvet /
217

(1880) [MARC] Author: Olof Immanuel Fåhræus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

217

Teknologiska institutet.

Att det erfordras något mera än lärdom för att
ändamålsenligt handliafva öfverbestyret vid ett offentligt läroverk,
bevisade förhållandena med teknologiska institutet under dess
första verksamhetsperiod. Institutet organiserades 1826, då
en direktör utnämndes att under öfverinseende af en
tillförordnad direktion, jemlikt faststälda stadgar, hafva närmaste
ledningen af berörda läroanstalt. Till denna befattning utsågs
öfverdirektören vid kontrollverket G. M. Schwartz, som gjort
sig känd för omfattande insigter i fysik och teknologi. De
förhoppningar man hyst om hans lämplighet för befattningen
började likväl snart nog att svigta. Redan efter det institutet
sex år varit i verksamhet hade sådana missförhållanden i
undervisningens ordnande kommit i dagen, att det befans nödigt
att tillförordna en kommitté för granskning af läroverkets
organisation. Sedan till denna kommitté, af hvilken prof.
Berzelius var ledamot, institutets direktion afgifvit infordradt
utlåtande i ämnet, åtföljdt af förslag till instruktioner för
läroverkets direktör, lärare och tjenstemän, ingaf kommittéen den
15 febr. 1834 sitt betänkande till Kongl. Maj:t, innefattande
jemväl en öfversigt af institutets verksamhet under den
tillryggalagda tiden frän dess stiftelse. På grund deraf blef en
förändrad reglering af institutet förordnad.

Men äfven med fullständigare reglementariska stadganden
visade det sig allt mer och mer, att läroverket icke kunde
tillvinna sig något allmännare förtroende. Den förste, som
fäste civildepartementschefens uppmärksamhet uppå att det
vid institutet icke stod väl till, var Berzelius. Nästan
samtidigt väcktes vid riksdagen 1844 en motion i borgareståndet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:28:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/foiofflif/0225.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free