- Project Runeberg -  Folkbildningsarbetet särskilt med hänsyn till skönhetssinnets odling /
190

(1906) [MARC] [MARC] Author: Ellen Key
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3:e SVERIGE OCH ODLINGEN AF SKÖNHETSSINNET

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

190 FOLKBILDNINGSARBETET

minnas, i hvilken grad linnet, strumpan och näsduken en
gäng ansågos som »lyx», liksom fönsterglaset, gaffeln och
fingerborgen!

Det finnes på konstslöjdens område en regel för att
skilja gagnlös lyx från såväl prakt som prydlighet. Denna
regel är densamma som gäller för alla slag af konst, och,
rätt tillämpad, kunde den göra slut på alla meningslösa
meningsstrider om realism och idealism. Regeln har ofta
blifvit gifven, men aldrig enklare än af Runeberg, äfven
han i sin tid förkättrad som en för den »ädla smaken»
likgiltig I

»Långt ifrån att kunna förädla verkligheten har
konstnären sin adel genom den och är dess mera stor, ju klarare
han ser och han återger dess skönhet. . . Att förädla år
omöjligt, att förklara är konstens högsta och yttersta
uppgift Men att förklara vill säga detsamma som att låta
det rent verkliga framstå, befriadt från det oväsentliga,
det icke nödvändiga.*

Och denna regel gäller om bokbandet lika väl som
dikten, bandet omsluter; om hvilstolen, som står framför
taflorna lika väl som om taflorna själfva, om salen lika väl
som om musiken, som där utföres. Allt, som låter det
verkliga framstå, befriadt från det oväsentliga, det icke
nödvändiga, är — på rätt plats, i rätt stund, för rätt person
— icke lyx, det må vara aldrig så dyrbart. Allt, som
skymmer det verkliga genom oväsentligheter, genom det
icke nödvändiga, är »lyx», om det så endast vore ett tio
öres dingelidang.

Vare sig man nu menar att osund lyx eller sund prakt
främjas af Gunnar Wennerberg och Alf Wallander1 liksom
de unga möbelarkitekterna och de många kvinnliga
konstnärinnor, som verka vid Gustafsberg och Rörstrand, vid
möbelsnickerierna i Stockholm liksom vid Handarbetets
vänner och Svensk konstslöjd — såsom Selma Giöbels f. d.
verkstad kallas — så måste man rörande de två senaste

Den förre ar son till tonsättaren och diktaren Gunnar
Wennerberg, den senare brorson till den äldre målaren af samma namn.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:29:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/folkbildn/0202.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free