- Project Runeberg -  Folkets parkers centralorganisation : En kortfattad redogörelse över folkparkernas utveckling 1905-1930 /
40

(1930) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Parkstyrelserna ha ordet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BOXHOLM

FOLKETS PARK, Boxholm, sträcker sina
anor tillbaka ända till år 1909. Efter
dåtida resurser och fordringar kunde
man inte, eller ens behövde, åstadkomma en
park enligt nutida dimensioner och begrepp.
En dansbana och ett par små stånd var allt
som fordrades för att ge anläggningen namnet
Folkets park.

Mitt i samhället, på Folkets hus tomt, var
Boxholms Folkets park belägen, innan
företaget hunnit till den - om man så får kalla

— stormaktställning, som det nu nått.

Allting är ju relativt och får ses därefter.
Platsen var liten, allt för liten till sitt
ändamål som festplats och gav inte just anledning
till några hänförda naturbetraktelser. Om
någon gång det förekom att programmet
förgylldes upp med något enkelt och billigt
uppträdande voro svårigheterna härför så
påfallande stora, att man högst ogärna upprepade
manövern, åtminstone inte allt för snart.
Folkets hus lokal och scen måste användas
för ändamålet. I den jämförelsevis lilla
lokalen rymdes icke alla, ibland bara halva antalet
parkbesökare och besvärligheterna med detta
inses lätt.

Sin anspråkslöshet till trots drevs
parkrörelsen under samma enkla former ända fram
till år 1926, då man med ens gjorde ett enda
jättehopp och blev i besittning av en den
mest natursköna park man gärna kunde önska.
Det arbete, som ligger mellan den gamla och
den nya^ parkens tillkomst, är ingalunda av
blygsamma mått.

Redan något år före världskriget existerade
en kommitté, som entledigades år 1924, då
styrelsen fick saken om hand, vilken hade till
uppgift att söka ordna parkfrågan
tillfredsställande. Kommittén gjorde vid upprepade
tillfällen framställning till Boxholms A.-B., som
undantagslöst är innehavare av all mark
om-kring samhället, om upplåtande av lämplig
plats till en Folkets park. Frågan avancerade

emellertid så långsamt, att när kriget kom
med dyrtiden i släptåg, hade intet positivt
uträttats. Saken blev nu av naturliga skäl
ställd på framtiden. Först på föreningens
årsmöte år 1924 togs frågan ånyo upp till
behandling och hänsköts då, såsom redan nämnts
till styrelsen. När föreningen påföljande år
höll årsmöte kunde styrelsen rapportera, att
frågan äntligen lyckligt förts i hamn.

En mycket vacker och 15,000 kvm. stor
björkhage alldeles i utkanten av samhället
hade av Boxholms A.-B. välvilligt upplåtits
på 25 år, med rätt till förnyelse och ett arrende
av kr. 100 pr år. Hagen var visserligen
avsevärt stenig och svårarbetad, men den
undergick snart nog under flitiga och många händer
en glädjande och respektabel förvandling.

Det sätt varpå schaktnings- och
brytnings-arbetena ordnades är antagligen enastående i
sitt slag och förtjäna därför att omnämnas.

Brukets arbetspersonal, som under
sommaren i veckotal gick permitterad fick utföra
dessa arbeten, men ingalunda till
underbetalning. Även betalningen var ordnad på ett
särskilt sätt. Timpenningen var 75 öre för
alla, men kontant utbetalades endast 25 öre.
Resten gottskrevs i form av andelar. Viljan
att arbeta var den allra bästa och
arbetstakten var helt enkelt febril. Icke mindre än 90
man, uppdelade på tvenne skiftlag, voro vid
ett tillfälle i verksamhet. Vid höstens inbrott
voro planeringsarbetena m. m. klara och på
våren 1926 togs itu med byggnadsarbetena.
Sålunda uppfördes entrén och fullbordades det
redan föregående år påbörjade inhägnandet
av området.

Tillsammans drogo dessa arbeten en kostnad
av 4,500 kr. Dansbanan, 18 m. i diameter,
gick löst på 8,500 och de övriga byggnaderna,
såsom ekonomibyggnad och uthus, gingo på
omkring 8,000 kr. Lägger man sedan till
utgifterna för planering o. d. 11- å 12,000 kr.
samt kostnaderna för en del provisoriska an-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:34:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/folkpark/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free