- Project Runeberg -  Ny samling folksagor /
170

(1896) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klas Törnpåk eller »Gå på». En gammal historia från Nedersachsen.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

voro dessutom äfven mycket stolta öfver sin släkts ålder.
Detta uttryck var »gå på»; och som han så ofta förde det
på läpparna, plägade äfven många människor kalla honom
»Petter gå på». Men det var äfven en vidskepelse fäst vid
ordet, som sedan flera århundraden fortplantat sig hos
Törnpåkarnes familj; de trodde nämligen, att det af deras barn,
som företrädesvis framför de andra begagnade sig af detta
ord, skulle blifva det duktigaste och lyckligaste. Men sitt
ursprung hade ordet från historien om ett gammalt
äfventyr, som hade händt familjens grundläggare. Denne var en
skomakargesäll vid namn Klas, bördig från den lilla staden
Korbach i Waldeck. Då han en gång i sällskap med en
annan kamrat befann sig på vandring, och de längs efter
floden Weser gingo genom den djupa skogen till Minden,
rusade en hungrig varg emot dem. Klas’ kamrat inväntade
ej odjuret utan sprang sin väg. Men Klas stannade med
beslutsamma blickar och åtbörder, tog sin vandringsstaf och
inväntade vargen; och när denne rusade på honom, körde
han med en sådan styrka in sin käpp i vargens öppna gap,
att den gick tvärt igenom vargens kropp och ut på andra
sidan, hvarpå odjuret sträckte alla fyra benen i vädret. Nu
infann sig åter hans kamrat hos honom; men Klas gaf
honom ett duktigt kok stryk, emedan han var en feg och usel
storskräflare, och i sällskap med ett par kolare, som
likaledes hade åsett äfventyret, drog han vidare fram genom
skogen och hvilade öfver natten i närmaste by. Vargens
päls hade han afdragit och bar nu denna som ett
segertecken på sin käpp för att sälja den till någon
buntmakare i närmaste stad. När Klas hade anländt till
byhärberget, berättade kolarne om hans strid med vargen, och
alla bönder, drängar och flickor lupo dit för att se på den
unge skomakaren, som dödat en varg med sin
vandringsstaf, liksom konung David dödade Goliat med sin slunga.
Och de förundrade sig mycket, ty ynglingen såg ej så stark
ut som han verkligen var, och alla ville de se och känna
på käppen; men flickorna togo i honom endast med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:34:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/folksagor/0174.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free