- Project Runeberg -  Före Adam /
108

(1918) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trettonde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dar kring livet och över axlarna. Men deras armar
och ben voro obetäckta, och de hade ingen
fotbeklädnad. Jag har redan förut omtalat att de icke voro
fullt så håriga som vi. De hade icke stora huvud,
och det var föga skillnad mellan dem och oss i fråga
om pannans lutning bakåt från ögonen.

De höllo sig mindre framåtlutade än vi, och de
voro mindre smidiga i sina rörelser. Deras ryggrad,
höfter och knäleder tycktes vara styvare. Deras
armar voro icke heller så långa som våra, och jag såg
aldrig att de under gåendet stödde sig genom att
vidröra marken med sina händer. Deras muskler voro
mera rundade och symmetriska än våra, och deras
anletsdrag voro behagligare. Näsborrarna öppnade
sig nedåt och näsans rygg var mera utvecklad, så att
den icke såg så platt och nedtryckt ut som hos oss.
Läpparna voro mindre slappa och hängande, och deras
ögontänder liknade icke betar. Men de voro lika
smala över höfterna som vi och vägde säkert icke
mycket mer. På det hela taget var det mindre
skillnad mellan dem och oss än mellan oss och
Trädfolket. Helt visst voro alla tre arterna besläktade med
varandra och det på icke särdeles långt håll.

Elden, kring vilken de hade slagit sig ned, var
någonting synnerligen tilldragande. Hängöra och jag
sutto i timtal och betraktade flammorna och röken.
Det var alldeles hänförande, då nytt bränsle lades på
och en hel skur av gnistor yrde upp. Jag skulle så
gärna ha gått närmare och sett på elden, men det
var ingen möjlighet att göra det. Vi sutto hopkrupna
i en förgrening i ett träd, som stod vid utkanten av

108

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:38:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/foreadam/0112.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free