- Project Runeberg -  Före Adam /
134

(1918) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sextonde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

en trädtopp. Han jagade mig också nu upp i ett
träd, men Snabbfot var nära att försvinna ur sikte,
och jag tog ett hopp tillbaka ner på marken och sprang
vidare. Det var med nöd jag kom undan min
förföljare. Så kom min gamla fiende hyenan. Mitt
beteende hade övertygat henne om att någonting
skulle komma att hända, och lion följde efter mig en
timmes tid. En gång störde vi en flock vildsvin, ocli
de satte av efter oss. Snabbfot tog ett djärvt språng
från ett träd till ett annat, men det var för långt för
mig. Jag måste ner på marken. Där voro de
uppretade svinen. Men det frågade jag icke efter. Jag
nådde marken knappt en yard från den närmaste av
dem. De höllo sig tätt intill mig under mitt lopp
och jagade mig upp i två särskilda träd som stodo
ett godt stycke åt sidan från den riktning jag måste
ta för att förfölja Snabbfot. Jag vågade mig åter
ner på marken och störtade över en stor öppen plats
med hela vildsvinsflocken i hälarna på mig — med
rest borst, grymtande och gnisslande med tänderna.

Om jag hade snavat eller stapplat på denna öppna
plats, så hade det icke funnits någon räddning för
mig. Men det gjorde jag icke. Och jag frågade
icke heller efter om jag gjorde det eller ej. Jag var
i ett sådant tillstånd att jag skulle ha kunnat rusa på
själva gamle Sabeltand eller ett tjog pilskjutande
Eldmän. Så vanvettig var kärleken hos mig. Det
var helt olika med Snabbfot. Hon var mycket klok.
Hon. utsatte sig icke för någon verklig fara, och då
jag ser tillbaka genom århundraden på denna vilda
kärleksjakt, påminner jag mig att hon icke flydde med
någon synnerlig brådska, medan jag var uppehållen

34

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:38:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/foreadam/0138.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free