Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
( 30 )
folk: Nils Larsson, hans hustru, söner och
döttrar, uppasserskorna i deras hvita
förkläden, den halte skräddaren, som var munskänk
på alla gillen sedan tjugu år tillbaka,
ringaren, som lika länge åtnjutit privilegiet att
omhändertaga ytterplaggen, samt slutligen de
bägge spelmännen, snickaren som skötte fejlan
och målaren som blåste klarinetten. När
fruntimmerna voro närvarande, berättade ban
tentamens- och professorshistorier och sådant;
men när manfolken blefvo mellan sig, säg
han sig listigt ikring och sänkte
hemlighetsfullt rösten, och då hukade alla sig samman
in öfver bordet och satte händerna bakom
öronen, för att bättre kunna höra; ty de
visste alla, att nu vankades det oanständiga
historier.
Då de bägge vännerna suttit på tåget
och närmat sig Fjerdingslöfs station, där de
skulle stiga af, hade Gustaf Adolf Holm bedt
om Sjödéns uppmärksamhet samt hållit
följande tal till honom:
»Min vän, vi närma oss målet. Inom
mindre än en halftimme skall Nils Larssons
förträffliga hästar ha fört oss till valplatsen.
Du må icke missuppfatta mig, när jag nu i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
