Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
( 68 )
Sjödén, naturligtvis; hur skulle inan kunna
kräfva att han genast ginge in till en telefon och
genom att öppna sin heliga trut till ett ja
lugnade en hängifven och orolig vän, som
dock sörjt för honom som en far och som
ropat sig dödstrött och halfgalen en hel
timme i denna moderna helvetesmaskin, som
ringer in genom nerverna och oupphörligen
säger en: plutt, plutt, in i örat!»
Han blef stum, slog i vermouth och
drack. Den andre sade icke ett ord och
rörde icke en min; men de båda bruna
ögonen voro fulla af skratt. Om en stund
begynte det tala igen, tonlöst som förut, nästan
som en monolog, hållen i enrum med sig
själf och i hvilken själens doldaste rörelser
få ord:
»Och det är mycket värre än så. Åt
helvete är det. Ja vel, som dansken säger.
Det är rakt inte till att tänka på, det andra.
Att tänka sig, att man ska sitta här och
behöfva ens tvifla på, om det har gått i
riksbanken, då det ju ändå kunde varit så helt
annorlunda. Men det kommer alltsammans
från min forne lärjunge, Hans Jönsson Hisell.
Han är mitt lifs onda genius. Det var han,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
