Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
( 121 )
och mötte hans förstulna fråga med en blick,
som det icke var att taga fel på. Holm strök
sig med handen ned öfver ansiktet, liksom
ville han stryka bort den där fula blicken;
och när han tog undan handen igen, kom
ett ansikte af det blidaste och mest småleende
slag till syne.
»För Gud och kvinnan är ingenting
omöjligt,» sade han och gaf dem hvar sin
hand. »Gratulerar! Men ni har verkställt ett
storverk, fröken!»
Holm var inte lik sig själf den kvällen.
Han fick sitt glas och sin cigarr, och de tre
hade det helt gemytligt samman. Men han
satt tyst, såg på och hörde på, men sade
själf icke stort. Santesson kunde icke riktigt
komma underfund med, hurudan hans sinnes■
stämning var beskaffad. Det var rakt inte
af dåligt humör, att han satt så stum; han
var i synbart godt lynne. Skulle Gustaf
Adolf Holm ha blifvit sentimental, undrade
Santesson; man kunde nästan vara frestad
tro det; han såg så blid ut, och så
anspråkslös, som om han skulle kunna skämmas
ögonen af sig, om han läte förleda sig till
att vid detta tillfälle komma med sina kvick-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
