Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Viträvsboan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76
han förstås inte. Han vill hem och arbeta
för mig natt och dag, han vet inte det är
förbjudet. Ack vad jag har gråtit över de
barnen 1
— Bittra tårar, sade Rut och tyckte själv
det lät så enfaldigt.
Fru Strecker torkade sina tårar. — Ja,
sade hon, bittra. Men vet ni vad som nästan
var det hemskaste? Att en lång tid var
tårarna alldeles jolmiga på grund av
salt-bristen, kan jag tro. Det var den tiden,
då mina naglar föll av, och min
fosterlandskärlek med dem. Ni läste val i tidningen
att det var hinterlandet som svek, det
gjorde vi därför. Att kunna gråta bittra
tårar, tyder redan på ett visst välstånd.
Rut vände sig hastigt om från
toalettspegeln och såg misstänksamt på sin
värdinna. Skämtade hon?
— Jag tror det finns salt i er matlåda,
sade hon. Ska inte fru Strecker packa upp
den?
— Min matlåda, baronin? Gud välsigne
er! Här har ni paketet från den långe offi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
