Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Som elev vid Gymnastiska centralinstitutet (1889—1892)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
173
Man kan nog säga, att vin vid måltiderna ute på värdshus
förekom för officerarna i mycket liten utsträckning. En
tioöres-cigarr tillfredsställde genomsnittsrökaren mer än väl.
Cigarretterna sutto då icke ständigt i mungiporna som nu. En på
offentlig lokal rökande dam kunde den tiden icke en gång tänkas.
Då var maskeradernas gyllene tid. Med en disponibel
femtiolapp behövde man icke neka sig någonting. De mest
gouterade maskeraderna voro i Berns, där det alltid var
överfullt och i regel mycket god publik. Så fanns det maskerader
även på andra etablissemang, där publiken ej tillhörde societén.
Där kunde det minsann gå ganska stormigt till väga. När man
skulle ha sig en genomgående munter afton, for man upp till
Mosebackevarietén. Den tiden var sannerligen munter och glad.
"Vita Korset" hade alltid lapp på luckan. Nalle Frestadius satt
på sin skämtsteges högsta pinne.
Jag tror nog, att det i vissa kretsar spelades ganska högt
på den tiden. Det var écarté, som då var på modet. Jag spelade
aldrig hasardspel, varför jag icke har någon erfarenhet därav.
Men jag var inviterad på en middag en gång, när den vinnande
parten i ett écartéspel bjöd den tappande och några andra på
en verkligen utsökt middag med ty åtföljande helaftonsprogram.
Emedan värden tyckte om både det ena och det andra, blev
plånboken nog litet tunnare, då den grundliga festen var över.
Dock långt ifrån urtunnad, ty spelvinsten — 7,000 kr. — var en
stor summa för en underlöjtnant med 600 kr. om året.
Lättheten för officeren att då för tiden skaffa pengar
genom lån och växlar i banker var ganska stor. Det narrade nog
mången till högt uteliv, förakt för pengar, varav följden ofta
blev undergång. Den tiden gick det ganska lätt att få avsked
på grått papper. För oskickligt uppträdande kunde
officerskårerna anmoda en mindre lämplig individ att lämna
regementet. I regel tog han uppmaningen ad notam och lämnade in sin
avskedsansökan. Man skall dock komma ihåg, att lönerna voro
på den tiden så små, att officeren i regel hade ett yrke bredvid
— åtminstone de indelta — varav han levde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
