Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1. Skaldestycken af svenska skalder ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Låt oss fara till det lilla grundet,
Eller dit bort till det gröna sundet,
Der vår kärlek knutit det förbundet,
Hvaröfver Tirsis så harmade sig.
Stig då i båten, sjungom vi båda!
Kärlek skall råda
I vårt bröst.,
Eol sig harmar
Men när han larmar
I dina armar
Ar min tröst.
Lycklig uppå hafvets breda bölja,
I din stilla famn kan jag ej dölja,
Hur i döden hjertat vill dig följa.
Sjungen, sirener, och härmen min röst!
Fredmans sång n:o 64
Fjäriln vingad syns på Haga
Mellan dimmors frost och dun
Sig sitt gröna skjul tillaga
Och i blomman sin paulun.
Minsta kräk, i kärr och syra,
Nyss af solens värma väckt,
Till en ny högtidlig yra
Eldas vid sefirens fläkt.
Haga, i ditt sköte röjes
Gräsets brodd och gula plan.
Stolt i dina rännlar höjes
Gungande den hvita svan.
Längst ur skogens glesa kamrar
Höras täta återskall,
An från den graniten hamrar,
An från yx i björk och tall.*
Se, brunsvikens små najader
Höja sina gyllne horn,
Och de frusande kaskader
Sprutas öfver Solnas torn.
Under skygd af hvälfda stammar
På den väg man städad ser.
Fålen yfs och hjulet dammar —
Bonden mildt åt Haga ler.
Hvad guddomlig lust att röna
Inom en så ljuflig park,
Då man, helsad af sin sköna,
•é
Ögnas af en mild monark!
Hvarje blick hans öga skickar,
Lockar tacksamhetens tår —
Rörd och t just af dessa blickar,
Sjelf den trumpne glädtig går.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
