- Project Runeberg -  Fosterländska minnen i ord, sång och bild tillegnade svenskarne i Amerika /
103

(1894) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1. Skaldestycken af svenska skalder ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Paavos maka slog sitt bröst och sade:
Paavo, Paavo, olycksfödde gubbe!

Låt oss dö, ty Gud har oss förskjutit;

Svår är döden, men att lefva värre.

Paavo tog sin hustrus hand och sade:
Herren pröfvar blott, han ej förskjuter.
Blanda du till dubbelt bark i brödet,

Jag vill gräfva dubbelt större diken,

Men af Herren vill jag vänta växten.
Hustrun lade dubbelt bark i brödet,

Gubben gräfde dubbelt större diken,

Sålde korna, köpte råg och sådde.

Våren kom, och drifvan smalt af tegen,
Men med den flöt intet bort af brodden;
Sommarn kom och fram bröt hagelskuren.
Men af den slogs intet ned af a£en;

Hösten kom, oeh kölden, långt från åkern,
Lät den stå i guld och vänta skördarn.

Då föll Paavo på sitt knä, och sade:

Herren pröfvar blott, han ej förskjuter.
Men med glädje sade hon till gubben:
Paavo, Paavo, tag med fröjd till skäran;

Nu är tid att lefva glada dagar,

Nu är tid att kasta barken undan
Och att baka bröd af råg allena.

Paavo tög sin hustrus hand och sade:
Qvinna, qvinna, den blott tål att pröfvas,
Som en nödstäld nästa ej förskjuter.
Blanda du till hälften bark i brödet,

Ty förfrusen står vår grannes åker.

Grumla icke flickans sjål.

Flickan satt vid bäckens strand,
Tvådde sina fötter der.

Sjöng en fågel of vanför:
“Flicka, grumla bäcken ej,
Himlen syns ej mer i den!”
Flickan slog sitt öga opp,
Talade med tårad blick:

“Sörj ej öfver bäcken, du,

Bäcken klarnar snart igen.
När du såg mig stå en gång
Vid en ynglings sida här,

Du till honom tala bort:
Grumla icke flickans själ,
Aldrig skall den klarna se’n,
Aldrig spegla himlen mer.”

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:51:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fosterland/0108.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free