Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 2. Genom Sveriges bygder af Herman Hofberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Äfven boningarne hafva onder det sista århundradet undergått stora
förändringar, så till det inre som yttre, och förekomma no vanligast med
flera rom och öfvervåning. Någon enda ryggåsstuga står väl ännu qvar
för atf vitna om sin höga ålder och om huru bygnadssättet var för två
hundra år sedan; men der de finnas åro de dock för längesedan utrymda
af jordegaren. och upplåtna till bostad åt de fattigaste. En sådan
ryggås-stuga är oföränderligen inredd på såmma sätt, nämligen i ett.större rum
— den egentliga stugan — en liten kammare och en .ännu mindre
förstuga. Förstugudörren är mycket låg och vid ingåendet gäller det att
böja ryggen. De inre väggarne utgöras- af de oskrädda väggstockarna;
likaså är allt till taket hörande trävirke synligt I stugans ena höm står
den stora rundspiseln, hvars häU föga höjer sig öfver golfvet Spjället är
af den mest enkla beskaffenhet-ech utgöres antingen af en tunn stenhäll
eller några hopspikade brädlappar, som föstas i ena ändan af en stång,
hvilken likt en vågbalans hvilar på en på taket stående träbock och i
smaländan är försedd med ett rep eller en björkvidja, sam går ned i
stugan- eller ock utefter yttra långväggen; der detta spjällsnöre föstes vid
en träpinne. Med tillhjälp af detta rep kan spjället upplyftas eller
nedfällas öfver skorstenspipan efter behof och önskan. “I mina första $enstår
som prest“ — säger prosten Lignell, som lemnat en förtjänstfull beskrifhing
öfver Dal .— "voro ryggåsstugor- ännu flerestädes till finnandes .och deras
möblering toer än enkel. Då jag var ute på husförhörsrasor, hvilade jag
öfver natten i en och annan sådan. Bädden tillreddes då åt mig på-stugans
långa hord, emedan annan, plats saknades. Man sof der godt, utom vid
tillfällen, då det föU husets råttor in att anställa envigeskamp på stängerna
i taket och man .låg med fruktan, att den tappande parten kunde komma
neddimpande ,i ansigtet Sängar för fler än husfolket funnos. icke i så
beskafiade stugor."
Intet svenskt landskap har varit så litet besökt af främlingar som
det naturskönå Dal, och det af det skälet, att det ända intill våra’dagar
Varit till sina inre delar otillgängligt för hvar och en, som qj rast med
egen vagn eller velat anförtro sin person åt den svenska shjutskärran.
Dessa hinder äro nu .till väsendtlig del undanröjda, och- en resande, som
vill se hvad Sverige förmår frambringa af storartad naturskönhet eller jjuf
fägring, bör icke försumma att, med begagnande af det lätta
kommunikationsmedel, som järnvägarne och Dalslands kanal erbjuda, göra en tur genom detta
landskaps nordligare trakter. Kanalen, som sedan hösten 1868.varit öppen
för trafiken, erbjuder nu en oafbruten kommunikationslinie från
-Köpmanne-bro vid Venern ända upp till’ Lennartsfors bruk i Vermland, vid utgången
af Lelången i qjön Stora Le, och är utomordentligt rik på vackra partier
och skickligt utförda arbeten. Ett bland de vackraste af det senare slaget
är utan fråga slussarne och aqyedukten vid Häfveruds bruk. Mellan tvenne
väldiga skogbekrönta berg kastar sig en skummande fors från den på en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
