Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tvenne skenbart hvarandra motsägande förhällanden.
Den engelska aristokratien fick aldrig sådana
privilegier och undandrog sig aldrig offentliga bördor på
samma sätt som fastlandets adel. Därför gafs det ej
lika stora anledningar för öfriga stånd att känna sig
förorättade och för den skull tvista med densamma.
Å andra sidan inträffade det, att de själfägande
bönderna, som tidigare utgjort hufvudmassan af
befolkningen, sedan medeltidens slut hastigt decimerades och
under 1700-talet nästan upphörde att finnas till. Detta
skedde emellertid på rent privaträttslig väg, i det att
adeln och andre uppköpte böndernas gårdar för att
däraf skaffa betesmarker åt sina fårhjordar. Fåren
uppsluka människor värre än vargar, klagar redan Thomas
Morus; senare blef det än svårare. Men om ock
statsmännen kunde med beklagande åse detta, så erfors
det dock icke af de enskilde, som det gällde, såsom
en rättskränkning, hvarför ej heller några sociala strider
däraf uppstodo. Och då bondeståndet sålunda
försvagades och till sist försvann, kunde öfver hufvud
inga sådana ifrågakomma. Det uti underhuset
företrädda och handlande folket bestod uteslutande af the
landed gentry, den besutna lågadeln, samt ett rikt och
mäktigt borgarstånd. Mellan dessa å ena sidan och
högadeln å andra kunde visserligen betydande
differenser förekomma, hvilka äfven haft stor statsrättslig
betydelse, isynnerhet för de båda husens inbördes
ställning. Men dessa tvister äro obetydliga i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
