Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
En annan följd af det engelska partiväsendets
organisation och uppgifter är, att partierna i underhuset
måste vara vanliga majoritetspartier. Proportionalval
äro fullständigt oförenliga med den engelska
parlamentarismen. De hafva ej heller i England tillvunnit
sig allmännare sympatier, ehuru förkämpar för
desamma ingalunda saknats och försök därmed gjorts
(1867). Karaktäristiskt är emellertid, att de förordats
eller bekämpats med samma argument där som
annorstädes, d. v. s. från öfvervägande individualistisk
ståndpunkt. Engelsmännen äro lika litet som andre
klart medvetna om deras författnings egendomliga
byggnad, något som ej hindrar dem att instinktlikt
känna, hvad som passar och icke passar den.
Slutligen må ej förglömmas vid denna
karaktäristik af Englands folkvalda kammare och dess
partiförhållanden, att af dess 670 medlemmar knappt ett
dussin är arbetare eller arbetarnes representanter och
ingen enda bonde. Trots den utsträckta valrätten är
underhusets sammansättning allt annat än
demokratisk. Detta är nog till någon del en följd af de
alltjämt höga valkostnaderna samt frånvaron af arvoden,
men ännu mer af författningens hela byggnad och
skaplynne samt partiväsendets nu tecknade rent
konstitutionella karaktär.
Från partierna och underhusmajoriteten vända
vi oss till kabinettet, den andra dominerande faktorn
uti det nutida Englands statslif. Kabinettet har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
