Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att riksdagen eller förnämligast dess andra kammare
fylles med de sociala element, som mest energiskt
kämpa för sina önskningar. När sålunda
representationsreformen ägt rum 1866, så befolkades nämnda
kammare till stor del af bönder; och genomförandet af
allmän rösträtt lär nog komma att dit föra en mängd
arbetare eller deras förtroendemän. Det är icke här som
i England, där rösträttsreformerna af 1867 och 1884
icke på något sätt förändrade underhusets
sammansättning. Till en del beror detta från England
afvikande förhållande jämväl på tvenne andra
omständigheter: att andra kammarens ledamöter erhålla arfvode,
samt att valen icke påverkas af de förmögnare
klasserna och äro alldeles kostnadslösa. I England och
Förenta Staterna ledas valen faktiskt af kapitalets män
med den följd, att till representanter utses blott
personer tillhörande de högre klasserna. Så är ej fallet
i Sverige, där den nedre kammaren tvärtom ger en
trogen spegelbild af samhällets sociala sammansättning,
så långt som rösträtten medgifver och —
majoritetsvalen.
Det är ur synpunkten af nu berörda förhållanden,
som den f. n. så flitigt debatterade frågan om
proportionalval bör bedömas. Uti ett land som England
med regerande partier och enhetlig parlamentarism är
detta valsätt alldeles oförenligt med författningen,
såsom i det föregående påpekats. I Sverige åter, där
partierna öfvervägande äro sociala intressepartier, och den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
