Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
företrädesrättighet framför det andra. Finansfrågor kunna
sålunda väckas och först behandlas i ständerrådet,
medan kontrollen öfver regeringen tillkommer dem båda
i samma grad. Gemensamma utskott finnas icke,
men i öfrigt tillsättas sådana i mängd, mest af
tillfälligt slag. Ofta förvandlas dessa till kommittéer
liknande de hos oss förekommande. Vid ärendenas
afgörande råder för öfrigt ungefär samma frihet som i
den svenska riksdagen. Skulle, såsom ej sällan händer,
de båda kamrarna stanna i olika beslut, så söker man
komma öfverens och lyckas vanligen äfven.
Kompromissen är här som öfverallt uti tvåkammarsystemet
den väg, hvarigenom man löser konflikter. Och den
anda, som besjälar de politiske männen i Schweiz,
gör sådant lättare än annorstädes.
Vid sidan om de båda nu omnämnda makthafvarne,
förbundsrådet och förbundsförsamlingen, finnes i
Schweiz en tredje — det schweiziska folket. Detta
är en egendomlighet för den författning, som här
utvecklats. I öfriga moderna stater är folket blott ett valorgan
utan omedelbart inflytande på statsviljan. I Schweiz
är det ej så; där tillkommer såsom en högsta instans
ofvanom de båda andra folket själft. Detta sker på
dubbelt sätt, dels genom initiativ dels genom
referendum eller, såsom en författare med större skäl kallat
det, sanktion[1]. Referendum, som är det äldre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
