Note:
Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN - 5. Krigskonjunkturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Räntenivån har hållits låg, 1 eller 1 1/2 procent under
den svenska räntenivån. Såvitt den långa räntan gäller,
kan man anta att den kommer att ligga tämligen fast vid
denna mycket låga nivå både under och efter kriget.
Många bankmän i Amerika hyser en annan uppfattning
och tror att räntenivån efter kriget måste komma att stiga.
De motiverar denna mening med marknadspsykologiska
skäl och med behovet av statsskuldens konsolidering. Det
är emellertid svårt att se hur staten, sedan den med lock
och pock sökt sprida sina obligationer till väldiga belopp
i alla samhällslager, skall våga genomföra en sådan
förändring av räntenivån som mera väsentligt skulle sänka
förmögenhetsvärdet på dessa obligationer.
Då dessutom bankerna — som tidigare vanligtvis haft
intresse av relativt höga räntor vilka möjliggjort en
fördelaktigare räntemarginal — nu mest blivit reservoarer för
statspapper i stället för kreditförmedlare mellan enskilda,
kan bankerna icke påräknas för en press till ränteökning.
Vissa av dem skulle rentav riskera insolvens som resultat
av stigande räntenivå. Statens fiskala intresse som stegrats
i takt med skuldsummans ökning, liksom sedan gammalt
böndernas och företagarnas vinstintressen sammanlöper
till att stödja vidmakthållandet av nuvarande mycket låga
räntesatser.
På något längre sikt torde en av den väldiga
statsupplåningens bestående verkningar bli ett nästan fastlåst,
mycket lågt ränteläge. Räntenivåns låga höjd liksom dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
