Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En liten utflykt inom frihetstidens historia, af W. F. Dalman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRIHETSTIDENS HISTORIA 41
drade omständigheter ställer honom vid sidan af vår
störste statsman, den odödlige Axel Oxenstjerna. För
att här förbigå den vackra teckningen af hans
personliga egenskaper, hans gudsfruktan, hans ömhet mot
maka och barn, hans välgörenhet mot fattiga och gamla
tjenare, berättar Fryxell, huruledes Horn redan inför
Karl XII med allvarliga ord framlade rikets nöd och
öfverhängande förderf; huruledes han uttryckte sitt djupa
ogillande öfver alt slags korruption, hvarför han sjelf
var alldeles otillgänglig, så att enligt ofta upprepade,
ja tallösa vitsord af alla de främmande sändebud, som
under denna tid vistades i Stockholm: han ej kunde
mutas om man ock bjdde berg af guld, hvarför äfven
sådane utländingar, som arbetade för motsatta politiska
åsigter, instämde i de andras loford öfver hans
»oegennytta och redli-ghet»; huruledes, då frågan gälde något
vigtigt ämne, Horn utan menniskofruktan uttalade sin
mening, hvarå bland annat såsom exempel anföres hans
allvarliga opposition omedelbart efter Karl XII:s död
emot prinsessan Ulrika Eleonoras (som redan antagit titeln
af drottning) arfsrätt, samt försvar för ständernas rätt att
välja en efterträdare, som, »sedan vi nyligen varit
underkastade träldomsbandet, kunde med kungl, majestät
sammanknyta ett frihetsband, grundadt på riksdagarnes
helgd samt befästadt af inbördes förtroende, aktning
och säkerhet» — för att ej tala om, hvad som bör
vara särdeles behagligt för våra antagonister, eller att
Arvid Horn var den, som vid 1714 års riksdag
kraftigast tog parti för den då i Bender vistande enväldige
konung Karl XII mot rikets ständer, som ville åt
prinsessan Ulrika Eleonora öfverlemna riksstyrelsen under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
