Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - På gamla dagar. Efterspel i en akt, af Johan Jolin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
252
PÅ GAMLA DAGAR.
(Gnolar) »En hacka och en spade blott, och
lakanet till skrud,
En grop i mull, det är din lott, du menska,
stoftets brud.»
Och stalldräng blef jag ock en vacker dag:
(Gnolar) »Och bonden gick ut uppå Vermelands
skog,
Huj, huj fallerala och hej fallerej.»
Se’n steg jag upp i rang till kommendant:
(Gnolar) »Den som jämnt öfver lifvet klagar,
Ja, han må dricka vatten blott.»
(Edvard synes med sin näsduk vifta utåt sjön,
hvarifrån man hör en aflägsen vacker kör.)
Hur minnet hviskar i min själ förrädiskt,
Och för mitt kign, min tro predikar hädiskt.
(Tankfullt) Bedömas omildt och bedömas grant,
Det hör till skådespelarlifvets skiften;
Lof sjungas, ja, om icke förr, vid griften,
Men glömmas är det enda, som är sant.
(Kören höres närmare.)
Hvad, sång från sjön, en vacker, herlig sång!
Jag tycker mig ha hört den förr en gång.
(spejar åt sjön)
En slup med flaggor och i stor parad,
Och sången? (sökande erinra sig).
Edvard (högt).
Hymnen ur »Ett minnesblads.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
