Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Endast en berättelse om en häst, af C. G. Wrangel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
333 endast en berättelse om en häst
detta anfall varade blott en kort stund. Som jag
emellertid ej förmådde lyfta på fötterne, trängde jag Beau
Sire ner i diket, hissade mig vid hans man upp till
sadelknappen, gjorde en vändning, Gud allena vet huru
den kunde lyckas, och fann mig sittande på hästen.
Höll jag Beau Sire vid tyglarne eller anade han,
hvar räddning fans för mig? Hvad jag vet är, att jag
hängde i sadeln lik en säck, samt att rörelsen, en
jämn och stadig galopp, icke besvärade mig. Efter en
kort ridt höllo vi vid en österrikisk infanteritrupp. Mina
sår hade naturligtvis åter börjat att blöda. Jag lyftes
af hästen och lades på en vagn. Till hälften
medvetslös, hade jag likväl ännu tillräcklig kraft att förklara,
att hästen vore »min egen Beau Sire», som nog utan
att bindas skulle stanna hos mig, och Beau Sire följde
verkligen efter vagnen som en hund, tils vi stannade
framför lasaretten.
Sedan dess hafva Beau Sire och jag icke mera
skilts åt. Min far ville betala hans utfodring och öka
på mitt årliga underhåll. Men jag satte en stolthet i
att kunna reda mig denna hjelp förutan. Snart blir
jag major och behöfver då en häst i tjensten.
Lyckligtvis är Beau Sire så rask ocli säker på benen, att
han kan bära mig ännu i många år. Jag är nöjd med
min lott. Uppfylles jag någon gång i ensliga stunder
af vemod viel minnet af flydda tider, så sadlar jag
Beau Sire och finner mig tröstad.»
C. G. W.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
