Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vid Fjärde armén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
307
behovet, infanteriets högt uppdrivna marschskicklig-
het se där ett par av de orsaker, som bidraga till
att göra denna armé till den yppersta i världen.
På vår väg mot öster snuddade vi en stund vid
det område, vilket när som helst kunde nås av den
franska elden. Men vi kommo lyckligt förbi och sågo
blott i söder den gula rökpelare, som steg från den
brinnande byn Servon, antänd av tyska granater. Och
så körde vi hem på välkända vägar och efter en i
allo lyckad utfärd.
Klockan halv åtta var jag inbjuden till aftonvard
hos chefen för 4. armén, hertig Albrecht av Wiirt-
temberg. Bland gästerna voro också krigsministern,
generallöjtnant von Falkenhayn, stabschefen general
Ilse, samt hertigens tre söner, alla präktiga, vackra
och begåvade unga män, den ena 21, den andra 18 och
den tredje 17 år. De gjorde sin tjänst vid sina trupp-
förband som vilken annan officer som helst och hade
redan vid flera tillfällen utmärkt sig genom duglighet
och tapperhet. Vi svenskar minnas, tänkte jag, vad
prinsar från Wiirttemberg gå för sedan Karl XII: s tid,
då prins Max kom ännu ej 14 år i ålder till konungens
läger i Okuniev öster om Varszava och sedan »delte
våit knappa torftiga bröd och vår krigaräras över-
flod» tills han dog tjuguårig som överste och chef för
Skånska dragonregementet.
»Två hundra år ej skymma förmått
ditt minne i minnenas land
du främmande prins, som klädde skott
för Sverige med svärdet i hand.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
