Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Antwerpen dagen efter dess fall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
430
erades ledare hade ju givit näring åt den tron, att
denna stad icke kunde tagas. När därför tyskarna
läto uppklistra kungörelser på franska och flamska
om stadens fall och huru därvid tillgått, samlade sig
väl små klungor av flitigt läsande vandringsmän fram-
för dem, men alla trodde fullt och fast att hela histo-
rien var uppdiktad.*
* 1 sin nyligen utkomna bok, Krig och kultur — ett arbete, som jag
på det varmaste anbefaller åt var och en som vill tränga till djupet av
världskrigets socialpsykologiska labyrinter — meddelar professor Gustaf F.
Steffen följande citat ur Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning för den 9
oktober, samma dag alltså som Antwerpen föll:
»1 sin första ledande artikel i numret för den i:sta dennes förklarar
Ti?nes, att det icke förefaller, som om de tyska batterierna utanför Antwerpen
uträttade så mycket som de väsnas. 1 själva verket tycktes de icke göra
synnerlig skada, och det vore högst otroligt, att de tyska lantvärnstrupper,
som nu funnes kvar i Belgien, skulle kunna uträtta något ens mot de yttre
fästningsverken, då den belgiska fältarmén vore så stark. Och även om alla
forten bleve förstörda, torde tyskarna ändå icke kunna intaga Antwerpen, ty
det viktigaste medlet till stadens försvar vore icke forten, utan fältbefästningarna.
Belgierna hölle en av de starkaste fästningarna i Europa, de hade åt-
minstone 120,000 man soldater där, och hade en öppen hamn, de hade
endast andra linjens trupper emot sig, deras ytterverk vore de nyaste och
fruktansvärdaste, och de visste, att de franska och engelska arméerna i norra
Frankrike stode i begrepp att vinna seger och komma dem till bistånd.
’Vi tro därför icke att det är någon anledning att vara bekymrad för
Antwerpen, skriver den citerade tidningen (Times). ’Otvivelaktigt vattnas det
i munnen på hunnerna, när de se de vackra kyrktornen i Antwerpen; staden
erbjuder ojämförliga tillfällen för den förstörande sidan av den tyska kulturen.
Vi kunna tänka oss de förevändningar, som med glädje skulle uppdiktas för
åtgärden att pumpa petroleum in i Plantinmuseet. Varje tyskt regemente i
Belgien tyckes besitta en särskild maskin för att spruta petroleum på bygg-
nader och innesluta inom sig en avdelning metodiska mordbrännare, tränade
i den högre civilisationens specifika konster, sådana de läras vid universitetet
i Berlin. Varje tysk kolonn tyckes också ha med sig en skara mobiliserade
kinematografaktörer, vilka vid lämpliga tillfällen föreställa civila, skjutande
på soldaterna.’»
Detta är ett prov på engelsk kultur och på den »högre civilisationens
specifika konster». Med dylika upplysningar matas de neutrala ländernas,
särskilt Amerikas folk av de engelska tidningarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
