Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En utfärd till fronten vid Lille
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
622
de sova lugnt, ty de ha somnat i den vissheten att
de, som komma efter, med samma redobogenhet offra
allt, ja själva livet för hembygd, fosterland och fram-
tid. Intet skede har någonsin bevittnat en sådan natio-
nell storhet som den, till vilken tyska folket i våra
dagar vuxit. Och det är upplyftande att hava sett
tyskarna i deras största kamp och oförgätligt att hava
varit med dem i deras tid.
För den stämning som uppbär tyska hären är
också sången ett uttryck. Officerarna sjunga i sina
kasinon, soldaterna på sina marscher, på sina tross-
vagnar, i sina bivacker. Endast i skyttegravarna
måste det vara tyst. Måhända sjunga också de
franska soldaterna — de ryska sångerna ha sanno-
likt förfrusit under de långa marscherna fram och
tillbaka över Polens slätter.
Trarallalalalå genljuder det jämt i mina öron bara
jag tänker på Bapaume. Och detta är en svensk
melodi!
Sedan vi på morgonen den 30 oktober intagit fru-
kost i kasinot, bestego vi hertigens bil för att fara
till stridsfältet mellan Lille och Armentiéres. Vi voro
fyra man högt, hertigens chaufför vid ratten, arv-
prinsen av Hohenzollern vid hans sida skötande
signalhornet, hertigen och jag. Det hade regnat, by-
vägarna voro förskräckliga, chausséerna hala och för-
såtliga och över nordöstra Frankrike låg en kylig
dimma, mörk och våt.
Till att börja med slogo vi in på stora landsvägen
till Arras och bibehöllo den kursen så långt vi lugnt
kunde fara, utan att blottställa oss för granater. Vid
det nedskjutna och uppbrända Boiry svängde vi av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
