- Project Runeberg -  Från fronten i väster september-november 1914 /
640

(1915) [MARC] Author: Sven Hedin - Tema: War
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En utfärd till fronten vid Lille

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

640
förnimmelse av att befinna mig mitt i dess skrot-
kägla och förvånade mig över att icke plötsligt känna
smärta i någon del av kroppen. De två följande
skotten kreverade något på sidan om det första.
Så kom det fjärde — en baddare att vara närgången.
Det är dödens visselpipa man hör, när en dylik
tingest kommer vinande rakt emot en. Och vi hörde
honom 1 Han kom från sydväst. Luften tycktes fräsa
och brinna där han for fram. Det visslande ljudet
kom närmare, passerade alldeles över oss och dog
bort bakom oss. Vi böjde oss ned alla tre för att
minska huvudets höjd över marken med en meter.
Denna rörelse gör man alldeles oöverlagt, och även
officerare, som många gånger varit i elden, lära till-
gripa detta försiktighetsmått. Men med tiden vänjer
man sig av därmed, när man lärt sig inse hur föga
det båtar att försöka gå ur vägen. Jag hörde sedan
artilleriofficerare säga, att när man hör vinet som
närmast och tycker sig ha projektilen alldeles inpå
sig, då ä r den redan förbi.
Vi undrade hur högt denna projektil farit fram
över oss. Hertigen uppskattade avståndet till åtta
eller tio meter, arvprinsen till högst femton. Mig
föreföll den så nära, att min skinnmössa mycket väl
hade kunnat bli svedd därav. Men det märkvärdigaste
med denna vänliga hälsning från engelsmännen var,
att medan de tre första skotten kreverat, detta fjärde
aldrig exploderade. Hade det skett, så hade vi med
all sannolikhet blivit sträckta till marken. Projektilen
passerade oss hel och hållen och gick in i den mjuka,
blöta marken på något avstånd bakom oss. Jag
föreställer mig att den dök med ett ljud påminnande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 12 01:42:01 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frontvast/0660.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free