Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Söndagen den 1 november
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
682
Han var en storväxt och kraftigt byggd man. Med
värdig myndighet stod han och såg ned på sin för-
samling av alla grader och truppslag, av hårdhänta
knektar och barmhärtiga systrar, av protestanter och
katoliker. Gudstjänsten var interkonfessionell. Själv
var prästen katolik. Men nu, under det tyska folkets
största tid, ha alla konfessionella skrankor ramlat, det
finnes ingen åtskillnad längre mellan protestanter,
katoliker, judar, det finnes endast tyskar; »nu äro
vi alla vordna en man, och alla hava vi en Gud».
När kriget står och klappar med hårda händer på
portarna till alla tyska hem, då finner det ett färdigt,
enat folk — icke två nationer, som i hatfull blindhet
bekämpa varandra — då är pratets och kompromisser-
nas dag förliden, då har ingen tid till teologiska eller
andra hårklyverier, och då är ingen dåraktig nog att
hoptrumma de fega och harhjärtade undanflykternas
publik till cirkusföreställningar för att diskutera frå-
gan : »Tillåter bibelns kristendom det dödande vål-
det.» Då går man ut och fäktar till döden för sitt
land och för sin fäderneärvda tro.
Men prästen stod i predikstolen och höll följande
predikan:
»Mina kära vänner och kamrater!
’O huvud fullt av blod och sår!’ Så har vår tyske
mästare Grunewald, den stilla, stora mystikern, skådat
Honom, då han målade det gudomliga lidandets man,
Hans smärta och Hans sår och den sargade och
genomstungna kroppen. Så har Bach skådat Honom,
då han i sin Mattheuspassion bad och klagade över
den döende Gudasonen: ’Hjälpen, I döttrar, hjälpen
mig att klaga!’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
