Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Fru Catharina Boije och hennes döttrar. En berättelse från stora ofredens tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vänskap en ännu större del däri, om jag ej
ansåge det nästan för en förolämpning emot
Dig att anse den ha haft alltför stor del i
Ditt omdöme, dock finner jag mer än väl att
den stått bakom hviskande och mildrande,
utan att Du ens själf märkt dess inverkan.
Tack emellertid ännu en gång, visst tycker
jag mig nu då med ett visst lugn kunna anse
mitt dristiga tilltag. Från många håll tycker
jag mig ha märkt mig ha skäl därtill, ehuru
min fattiga Johan Bruce brännmärkes med
binamnet ’förrädare’, hör jag. Icke lyckad
ansåg jag honom själf, men vågade mig ej
ihop med att efter så mångårig hvila försöka
att arbeta om honom, men förrädare! —
Tack för hvad Snellman sade om honom, sa
syntes saken mig. Att såväl Snellman som
P. ogilla eller mindre gilla Malms dagbok,
var mig mindre väntadt, då hela hans person
och dagboken med af Runeberg ansågs för
bokens utan jämförelse bästa. Jag vet ej om
jag nämnde, att hans anteckningar förut
omfattade endast tiden förrän han räddade
Margaretha, men Runeberg bad mig ta’ in
i dem allt hvad jag kunde; då skref jag om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
