Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Sigrid Liljeholm. Lif i hemmet under Runebergs sjukdom. Sista litterära arbeten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i salen, lutad öfver två glas med
liljekonvaljer, som stodo på ett bord invid dörren till
Runebergs rum. Den besökande, som trädt
in utan att blifva bemärkt, gick fram och
lade handen på hennes axel med frågan:
„Du ärnar väl bära blommorna till honom?"
„Ja, men det känns bra tungt att påminna
honom om att våren är kommen."
Där låg, sade vännen, en värld af smärta
i den blick, som åtföljde orden.
Rörande har den sjuke skaldens hustru i
sin lilla dikt Bittrast uttalat, huru djupt hon
kände och led med den älskade:
Väl vet jag ett ve för ett hjärta,
Väl känner jag tvenne också;
Men jag vet dock en djupare smärta,
Mer kvalfull än dessa två.
Ja, svek den du älskar, visst brände
Ett kval i ditt hjärta också,
Och låg död han på båren, visst kände
Du kvalens bitterhet då.
Dock vet jag en smärta, som vida
Går öfver de sorgliga två:
Att se honom täras och lida,
Det kvalet är bittrast ändå.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
