Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - archelet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
archelet — 36 — argent
archelet, [[teknisk term]] svarfbåge.
archéologie*, fornkunskap, arkeologi,
archéologique, a.2 fornkunskaps-, arkeologisk,
archéologue, fornforskare, arkeolog,
archer, gam. bågskytt; @ stadstjänare,
archet, stråke ; vaggbåge ; [[teknisk term]] drill-, svarfbåge ; stensåg; coup d’rstråkdrag; [[teknisk term]tour à l’~ urmakarsvarfstol.
archétype, s. (a.2), urbild [lig],
archevêché, ärkebiskops stift, ämbete, värdighet, hus.
archevêque, ärkebiskop. archi..., i sammans. vanl. ärke ...
archichancelier, © rikskanslär.
archidiaconat, ärkediakons syssla,
archidiaconé, ärkediakons ämbetsområde,
archidiacre, ärkediakon (-djäkne),ibl. pros.,
archiduc, ärkehertig,
archiducal, ~e*, ärkehertiglig.
archiduché, ärkehertigdöme.
archiduchesse*, ärkehertiginna,
archiépiscopal, ~e*, a. ärkebiskoplig.
archiépiscopat, ärkebiskopsvärdighet, ©.
archifou, ärkenarr,
archimandrite, arkimandrit.
Archimède, hist. Arkimedes.
archipel, i allm. skärgård; särsk. l’Archipel Grekiska arkipelagen,
archipompe*, [[teknisk term]] ~ pumpsot.
archipresbytéral, a. som angår prost[eri],
archiprêtre, kontraktsprost,
archiprêtré, kontrakt, prosteri,
architecte, byggmästare, arkitekt,
architectonique, a.2 arkitektonisk; s* byggnadskonst.
architectural, ~e*, a. hörande till byggnadsk,
architecture*, byggnadskonst, (-stil); ~, militaire befästningskonst; navale skepps-byggnadskonst; ~ hydraulique vattenbyggnadskonst,
architrave*, ark. arkitrav; tvärbjälke,
archives*, pl. urkunder, arkiv,
archiviste, arkivarie, aktuarie,
archivolte*, ark. arkivolt, hvalfbågslist.
archontat, en arkonts ämbete,
archonte, hist. arkont. arçon, sadelbom; ~ à foret [[teknisk term]] drillborr med bågställning; perdre- (vider) les ~s kastas (bringas) ur sadeln; fig. tappa koncepterna, förlora fattningen ; ferme sur (dans) les (ses) sadelfast; fig. säker p. sin sak.
arctique, a.2 arktisk (polar-), nordlig; pôle ~ nordpol.
ardélion, F fjäsk[er], ögontjänare,
ardemment, adv. eldigt, ifrigt &c s. ardent.
Ardennes*, pl. geogr., les ~ Ardennerna. 1. ardent,~e*, a. brinnande, brännande, glödande, brännhet; eldröd; fig. eldig, ifrig [à i, med], het[sig], häftig,ibl. modig; lof-girig; chapellee © lit de parade; chambre tortyrkammare ; miroir ~ brännspegel. 2. ardent, irrbloss, lyktgubbe; le mal des fordom i Frankrike gängse sjukdom: den heliga elden,
arder, 1:1 ell. ardre, 4:22,tr. föråldr. förbränna,
ardeur*, hetta, brand; fig. värme, eld, ifver, (mod), häftighet, glödande begär, passion; Vo» (les du soleil solhettan, solens brännande strålar; ~ du désir brinnande längtan.
ardillon, [[teknisk term]] spänntorn; fig. grand, dugg.
ardoise*, skiffer; griffeltafla; crayon d’~ griffel; toit d’~ skiffertak; toit d’ou artificielle papptak; couvreur en ~ skiffer[tak]täckare.
ardoisé, ~e*, a. skifferfärgad.
ardoisière*, skifferbrott.
ardu, ~e*, a. brant, skroflig; fig. svår, kinkig.
are, ytmått : ar.
arec, bot. arekapalm, -nöt.
arène*, sand; sandfält; bana i en cirkus; stridsplats, arena; amfiteater; fig. täflingsbanaj descendre dans (sur) l’~ ofta inlåta sig i strid.
aréneux, euse*, a. gam. ell. poet. sandig,
aréole*, ring kring koppor etc.; mångård.
aréomètre, fys. areometer, sänkvåg; saltmätare, -profvare.
aréopage, antik. areopag.
aréopagite, antik. ledamot af areopagen.
arête*, zool. [fisk]ben, -skelett; bot. snärp; opt. brytande kant; [[teknisk term]] äfv. kam; anchois] sans benfri; à vive ~ med skarp kant; taillé à vive ~ skarphuggen; ~ du nez näsrygg; ~ de montagne* berg[s]kam, -rygg.
arêtier, [[teknisk term]] ark. hörnsparre.
Arétin, skalden Aretino.
arganeau, ankarring (vanl. organeau).
argémone*, bot. spikvallmo,
argent, silfver[mynt, -färg]; pen[nin]gar; d’Allemagne*, neuf ell. allemand, anglais etc. nysilfver; ~ battu ell. en feuilles* blads.; ~ blanc silfvermynt; ~ courant gångbart mynt; ~ en espèces* myntadt s.; ~ fin fin-(brand-)s.; ~ fulminant knalls. ; ~ haché pläter; ~ mignon F sparad styfver; ~ mort dödt kapital; ~ trait äkta silfvertråd; ~ d’usine* blicks. ; vaisselle* dsilfver[servis]; être en ~ vara af silfver; v. vid kassa; n’avoir pas beaucoup däfv. être à (se trouver) court d’~ ell. être léger dicke vara rik, vara vid dålig kassa; avoir de1’~ comptant vara vid kassa; prendre pour de l’~ comptant fig. taga för kontant; être [tout] cousu d’~ ell. remuer à la pelle F hafva pengar som gräs; faire ~ de tout skaffa sig förtjänst p. allting; faire de förtjäna pengar; il faut toujours avoir l’~ à la main alltid skall man betala ut (punga ut); jeter l’~ par la fenêtre slösa bort pengar; payer ~ sec, ~ bas ell. ~ sur table* betala kontant; y aller bon jeu bon ~ handla uppriktigt,p. fullt allvar; point d * feminin. 2 maskul. och femin. Q) pl. lika. [[närmast motsv]] närmast motsv. [[omskrifves]] omskrifves. (£) adv. bildas regelb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
