Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - batteuse ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
batteuse — 67 — bavard
de fer en som ideligen fäktar; ~ d’estrade* [[mindre brukligt]] [[militärisk term]] kun skapare; F fig. landstrykare,
batteuse*, [[teknisk term]] agr. tröskmaskin.
battiture*, [[teknisk term]] ~ de fer glödspån, hammar-, smedslagg.
battoir, [[sjöterm]] [de blanchisseuse*] klappträ; eij. säll-, slagträ vid bollspel,
battologie*, fig.omtuggande af samma ord; tomt prat.
battre, 4:2,I. tr. slå, piska [upp] [de med] ; klappa, hamra, stöta, stampa; kärna, vispa; tröska, smida; beskjuta; genomströfva; sg. besegra, öfvervinna, nedergöra etc.; ~ qn avec un bâton slå ngn med käpp ; ~ qn à ups de pied sparka ngn; ~ qn à ups de poing gifva ngn knytnäfslag, slå ngn med näfven; ~ qn de verges* gifva ngn ris; être ttu de verges* äfv. slita spö; F ~ qn dos et ventre, comme plâtre, comme un chien gifva ngn stryk, prygla ngn duktigt etc.; ~ du beurre kärna smör; ~ du blé, ~ en grange* tröska [säd]; ~ [les cartes* blanda; ~ [de la crème, des œufs vispa; ~ [un habit, un tapis piska; ~ la lessive klappa kläder; s. laisser ~ à terre* icke försvara sig då man angripes; ~ à ate couture alldeles slå ur brädet, ur fältet; ~ les ennemis slå, besegra fienden; mener battant jaga p. flykten; F ag. kommendera [qn ngn] ; ~ en ruine* [[militärisk term]] ned-skjuta; fig. nedgöra, kullkasta; ~ en brèche* skjuta bresch [i]; il faut ~ le fer pendant qu’il est chaud man måste smida medan järnet är varmt; ~ monnaie* slå mynt äfv. fig, ; ~ la terre stampa till marken; la pluie] a battu la terre har packat till jorden; ~ le tambour, la caisse slå [på] trumma[n]; ~ la mesure mus. slå takt; ~ la mesure avec le pied stampa takten; F ~ le pavé gå och drifva, stryka omkring p. gatorna; ~ la campagne ströfva omkring; fig. prata i vädret; sväfva ut; yra; ~ [la plaine genomströfva; ~ le pays [[militärisk term]] kun skapa; ~ du pays F resa vida (flacka land och rike) omkring; fig. tala om hvarjehanda, om ditt och datt; afvika från ämnet etc.; ~ la mer [ligga och] kryssa ; F c’est ~ l’eau* det är fåfängt göra, det är som att slå vatten p. gåsen; ~ les murs F ragla; les vagues* battent ce rocher vågorna slå (bryta sig) mot (skölja) denna klippa; ~ [le lin bråka; ~ la semelle (n) stampa för att värma sig; ~ [la påte knåda etc. II. itr. slå, klappa; fladdra etc.; le cœur lui bat hans hjärta slår hårdt, han får hjärtklappning, är rädd; il lui sentit ~ le cœur h. kände hs hjärta slå; tant que le cœur m. battra s. länge jag lefver, som mitt hjärta slår; ~ de l’ae*, des ailes* slå med vingarna, flaxa; vara vingskjuten; il nebat [plus] que d’une aile det är ej mycket bevändt med hs krafter, h. är illa däran; en retraite* draga sig tillbaka, retirera; ag. afr. taga till reträtt; le tambour bat trumman går; froid à qn bemöta ngn kyligt, kallt; ~ au feu slå eldlarm; ~ des mains* klappa [med] händer[na] ; om häst : ~ du flanc hafva kvickdrag; ~ ala main kasta med hufvudet; le fer de ce cheval] bat sitter lös; les métiers battent väfstolarna äro i gång; le soleil] bat à omb surnos têtes* baddar, skiner lodrätt; ~ le vent]bat en côte* bär p. land. s. ~ slåss, strida [contre,ibl. avec mot] ; s. ~ en duel duellera; s. ~ à l’épée*, au pistolet slåss p. värja, pistol; s. ~ à ups de poing slåss med knyt-näfvarna ; s. ~ à ups de pierres* kasta sten [ar] p. hvarandra; F P s. ~ l’œil de qc, s’en ~ l’œil icke bekymra sig om ngt, @ t. ex. je m’enats l’œil »jag frågar katten efter det!»; »det gör jag en konst i>; »det ger jag en god dag» etc.; F s. ~ les flancs bråka sin hjärna, anstränga sig öfver höf-van [pour för],
battu, o-e*,pp. slagen &c se föreg. ; des yeux ss matta, trötta ögon; avoir les yeux s. se trött ut; hafva [mörka] ringar omkring ögonen; il a] été ~ fått stryk; avoir les oreilles ses et rebattues de qc vara trött (utpinad) p. att höra ngt; de l’or ~ bladguld; chemin ~ upptrampad väg; fig. allfarsväg; suivre les chemins (sentiers) ~ s fig. följa [gammal] slentrian; il ne suit pas de ch. s ~ äfv. han går sin egen väg; ~ des vents, de l’orge, de la tempête väderdrifven; ~ bâtiment] ~ par la mer vräkt af vågorna,
battue*, klappjakt, skall, hofslag; fisk. vinterläger.
batture*, [[teknisk term]] ett slags förgyllningsgrund.
bau, [[sjöterm]] däcksbalk; ~ de force* hjulhusbalk.
baud, berbisk vindthund till hjortjakt.
baudet, åsna; fig. dumhufvud; [[teknisk term]] sågbock.
baudir, 2:1,tr. jig. hetsa; itr. ge skall, skälla.
Baudouin, dopn. Balduin.
Baudour*, [[mindre brukligt]] dopn. Batilda.
Baudri, [[mindre brukligt]] dopn. Balderik.
baudrier, [[militärisk term]] axelgehäng, bantler; astr. le ~ d’Orion Orions bälte,
baudruche*, [[teknisk term]] gnldslagarhinna.
bauge*, vildsvins läger; ekorrbo; murbruk af 1er och skuren halm.
baugue*, hafstång; hafsväxter uppvräkta på stranden.
baume, balsam, salfva; fig. tröst, hugsvalelse, lindring; ~ tranquille ibl. ® stillande droppar; cela fleure comme ~ det luktar skönt; det bådar godt, det ser lofvande ut.
baumier, balsambuske, -träd.
bauque*, s. baugue*.
bauquière*, [[sjöterm]] bjälkvägare.
baux, pl. af bail ell. bau.
bavard, ~e*, I. a. F sladderaktig, pratsjuk, talträngd. II. s. F pratmakare, storpratare, pladdrare, sladdrare, -erska.
F familjärt. P lägre språk. [[mindre brukligt]] mindre brukligt. [[teknisk term]] teknisk term. [[sjöterm]] sjöterm. [[militärisk term]] militärisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
