Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - blaguer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
blaguer — 76 — blanc-seing
blaguer, 1:1,I. tr. förhåna. II. itr. F P ljuga [fräckt], koka (smida) ihop historier: skräfla.
blagueur, euse*, F P storljugare, -skrytare, -skräflare, -erska.
blaireau, zool. gräfsvin; barber, rakborste.
Blaise, dopn. Blasius.
blâmable, a.2 klander-, tadelvärd &c s. följ.
blâme, klander, tadel, ogillande; förevitelse; offentlig tillrättavisning (förmaning), skrapa, varning; skuld, fläck; infliger un ~ gifva en tillrättavisning, varning; donner tout le ~ à qn skjuta hela skulden p. ngn; rejeter le ~ sur qn kasta skulden p. ngn.
blâmer, 1:1,tr. klandra, tadla [de för]; ogilla, missbilliga; gifva offentlig skrapa &c s. föreg.
1. blanc, blanche*, a. © hvit; ljus, ren, klar; blank, polerad, slipad, oskrifven; argent pièce blanche silfvermynt; armes blanches blanka vapen; assiette blanche ren tallrik; billet ~ i lotteri: nit; bière blanche ljust öl; carte blanche spelt, hacka; fig. oinskränkt fullmakt; donner carte blanche à qn lämna ngn fria händer; cordage ~ otjäradt tågvirke; eau blanche blyvatten; klidryck för hästar; fer ~ järn-, hvitbleck; fonte blanche hårdsatt, hvitt tackjärn; gelée blanche nattfrost; ~ de lessive* rentvättad; la lumière blanche det ofärgade ljuset; du linge ~ rent linne; ~ comme un linge lik-, dödsblek; ~ comme [ofta du] lait mjölkhvit; ~ comme [la] neige* snöhvit; nuit blanche sömnlös natt; page blanche ren, oskrifven sida; boktr. blankkolumn; pain ~ hvitt fint bröd; papier ~ rent, oskrifvet, hvitt papper; vers nus blankvers (orimmad) vers; viande blanche kött af höns, kalf o. d.; se faire tout ~ de son épée* F morska sig, skryta, vara stor i orden; c’est bonnet ~ et ~ bonnet F det kommer p. ett ut, är sak samma. La mer Blanche geogr. Hvita hafvet.
2. blanc,s. m. hvitt, hvit färg; hvitt smink; hvita; blankett; hvit glasyr; fint hvitt mjöl; i skrift, tryck: tomrum; [[teknisk term]] boktr, utslutning; mellanslag (afstånd); [[militärisk term]] skottmål, prick; felkast, bom; äfv. gammalt silfvermynt; ~ de baleine* hvalraf; ~ de céruse*, ~ de plomb blyhvitt; ~ de chaux* kalkmjölk; ~ d’Espagne* pulveriserad krita; ~ soudant 0 svetsvärme, vällhetta; être en nu, être habillé (vêtu) de ~ vara hvitklädd; aller, passer, changer du ~ au noir fig. förändra färg, byta om åsikt, slå om; ~ de l’œil hvitöga; regarder qn dans le ~ des yeux se ngn rakt i ansiktet; ~ d’œuf ägghvita; marquer de ~ [une journée beteckna som en lyckodag; mettre qn au ~ utsuga, -plundra ngn; mettre (donner) dans le ~träffa pricken, målet; mettre (avoir) du ~ sminka sig, bruka hvitt smink; boktr. slå emellan; saigner qn au ~ ofta pungslå ngn, ta ifrån ngn den sista styf vern; tirer au ~ skjuta till mål. ; tirer sur le ~stöta i hvitt ; il gèle à ~ det är rimfrost; chauffé à ~ hvitglöd-gad; rayé de ~ hvitrandig; voué au ~ [helgad åt den heliga jungfrun och till tecken därafj alltid hvitklädd ; cravaté de ~ med hvit halsduk [på sig] ; en ~ in blanko ; debut en ~ hänsynslöst, utan vidare, burdus, bus bas; amener ~ slå felkast med tärningar,
blanc-bec [pl. -s-s], F ung glop, spoling,s. bec.
blanchaille*, småfisk, gli.
blanchâtre, a.2 hvitaktig.
Blanche*, dopn. Blanka.
blanche*, a. s. blanc; s. mus. half not; hvita biljardbollen; i kortspel : hacka,
blanchement, adv. [[mindre brukligt]] snyggt, rent; med rent linne. ,
blancher, s. [[teknisk term]] logarfvare.
blancherie*, [[mindre brukligt]] s. blanchisserie*.
1. blanchet, ~te*, a. renlig, snygg.
2. blanchet, [[teknisk term]] filtrer-, siktduk; boktr. [press-] filt.
blancheur*, hvithet; hvit färg, fläck; les de l’aube* första daggryningen,
blanchi, ~e*, pp. (a.) [ren]tvättad &c se blanchir; être gé, nourri et ~ ha rum, mat och tvätt; une tête nue par l’âge ett af ålder grånadt hufvud; ~ sous les armes*, sous le harnais, dans le service grånad under vapnen, i harnesket, i tjänsten; sépulcre ~ bibl. hvitmenad grift,
blanchiment, [[teknisk term]] blekning[smetod] ; hvithet, -göring, -sjudning.
blanchir, 2:1,I. tr. göra hvit; hvitfärga, -måla, -stryka, -koka, -sjuda, -limma, -mena; 0 äfv. rappa; bleka; förtenna; [ren]tvätta, -skura, rengöra; göra blank, polera, [af-] slipa; kokk. förvälla etc.; snick. släthyfla; hofsi. afverka; boktr. slå ut; fig. rentvå, urskulda; nw qn tvätta åt ngn ; fig. rentvå (urskulda) frisäga ngn; on doit m. ~ vanl. tvätt ingår i villkoren; ~ l’eau* blanda mjöl i vatten; ~ [à la chaux] kalkstryka. II. itr. blifva hvit, hvitna, blekna, blekas, gråna [dans le service, sous les armes*, sous le harnais, i tjänsten &c; sur les livres öfver böckerna]; blifva grå[hårig], åldras; snudda förbi; fig. misslyckas, slå fel; pour (à) ~ äfv. till blekning &c; faire ~ bleka; förvälla etc.; ne faire qite ~ fig. misslyckas,s. ~ göra sig (bli) hvit; blekas, &c; fig. urskulda sig, &c; se, ~ [contre un mur smeta (krita etc.) ned sig.
blanchissage, tvätt[ning], blekning[slön] &c; envoyer (mettre) au ~ lämna i tvätten,
blanchissant, ~e*, a. poet. hvit[nande]; ~ d’écume* om vågor : hvitskummande.
blanchisserie*, bleke[ri]; tvättinrättning, -stuga,
blanchisseur, euse*, [linne]tvättare, -erska;
blekare, -erska; blanchisseuse* de fin fin-tvätterska.
blanc-manger [pl. -s-s],kokk. blanc-manger,
blanc-seing [pl. -s-s], [fullmakt] in blanko.
* feminin. 2 maskul. och femin, [[pl. lika]] pl. lika. (n) närmast inotsv. (o) oniskrifyes. (J) adv. bildas regelb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
