- Project Runeberg -  Fransk-svensk ordbok /
89

(1891) [MARC] Author: Ferdinand Schulthess - Tema: Dictionaries, France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - bouts-rimés ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bouts-rimés — 89 — brandilloire


bouts-rimés, pl. boutsrimés.


bouture*, trädg. aflägg[are], telning, stickling, [rot] skott,


bouverie*, oxstall.


bouvet, [[teknisk term]] sponthyfvel.


bouveter, 1:8,tr. [[teknisk term]] sponta.


bouvier, ière*. oxdrifvare, -erska; oxdräng; fig. F grobian; astr. le B. Björnvaktaren.


bouvillon, nng oxe, stnt.


bouvreuil, zool. domherre.


bovine*, a. i uttr. betes* race* nötkreatur ; peste* ~ boskapspest,


boxe*, boxning[skamp] ; connaître la ~ kunna boxas.


boxer, 1:1,itr. boxas [avec med] ; öfva sig i


boxning, s. ~ boxas,


boxeur, boxare (knytnäfskämpe).


boyard, rysk bojar.


boyau, tarm; sträng; läder-, sprutslang; smal gång; i pl. ibl. inälfvor; [[militärisk term]] ~ com~ munication* löpgraf; corde* à (de) tarmsträng; F P racler le ~fil. p. fiol; F P racleur de ~ birfilare; ridk. ce cheval] a du ~ är starkt byggd,


boyauderie*, tarmsträngsfabrik.


boyaudier, tarmsträngsmakare.


Brabançon, ~ne*, folkn. brabantare, -ska.


brabançon, ~ne*, a. brabantsk.


Brabant, geogr. Brabant,


bracelet, armband,


brachet, jäg. stöfvare, spårhund,


brachial, ~e*, a. anat. hörande till armen, arm-,


braconnage, tjufskytte.


braconner, 1:1,itr. öfva tjufskytte (tjufskjuta).


braconnier, tjuf skytt.


bractéate*, s. (a.) [monnaie*] ~brakteat, bleckmynt, -penning,


bractée*, bot. blomskärm,


bradypepsie*, läk. trög matsmältning.


Bragance*, geogr. Braganza.


brague*, gam. byxor; ~ ~ de chaîne* kättings brok.


braguet, & stoppkätting.


braguette*, s. brayette*.


Brahma, Bra[h]ma.


brahmane, bra[h]man.


brahmanique, a.2 bra[h]mansk.


brahmanisme, bra[h]manism, braminernas lära. Bramakult.


Brahmapoutre, geogr. le ~Bramaputra.


brai, kåda af tall och gran; ~ gras beck; ~ liquide tjära; ~ sec kolofonium.


braie*, blöja; & [mast-, pump]krage; [[teknisk term]] boktr, makulaturark; pl. brackor, knäbyxor; FP sortir, s’en tirer les nettes komma helskinnad ifrån en sak.


braillard, ~e*, a. F högt skrikande, skräflande ; s. skrikhals, skräflare, -erska.


brailler, 1:1,itr. skräfla, skråla, skrika, gläfsa,


brailleur, euse*, a. F skrikig, skräflande; cheval ~ häst som ofta gnäggar ; s. se braillard.


braiment, åsneskri [ande],


braire, 4:17,itr. skria som en åsna; låta jämmerligt, förskräckligt,


braise*, kolglöd, -eld, [glödande] kol; bag. släckta kol ; F tomber de la poêle dans la «v, falla ur askan i elden,


braiser, 1:1,tr. steka, rosta p. glödande kol, i glödpanna,


braisier, [[teknisk term]] bag. kolfat,


braisière*, kökst. kol-, glödpanna, fyrfat.


Bramante, le ~arkitekten Bramante,


brame, s. brahmane.


bramer, 1:1,itr. skria (ropa) som en hjort.


bramine, bramin (vanl. brahmane).


bran, [[sjöterm]] de scie* sågspån ; ~ de son gröfsta kli, sådor; [[mindre brukligt]] P de lui strunt i honom!


brancard, [sjuk]bår; skälm; svankträ.


brancardier, [[militärisk term]] sjukvårdssoldat (bårbärare),


branchage, grenarna p. ett träd; jäg. grenhorn.


branche*, gren, kvist; utgrening; stång på betsel; arm p. ljusstake etc.; ben, skänkel p. en passare, tång etc. ; skälm ; balk p. en pyndare ; bygel p. värjfäste; Stjälk p. nyckel; fig. [släkt-, händels- etc.]gren, sidolinie; ämne, fack; del, afdelning; maîtresse (mère)* ~ hufvud-gren; ~ à fruits fruktkvist ; ~ de commerce affärsgren, [yrkes]fack; pl. ~ spruta, hanfot; de bouline* bolinspruta; mortes torra grenar; chandelier à armstake; F ~ attacher aux fästa sig vid småsaker; F s’accrocher à toutes les använda alla möjliga medel för att rädda sig; être mme l’oiseau sur la ~ äfv. stå p. bar backe,


branché, ~e*, pp. (a.) sittande p. en gren; F äfv. hängande [sur på],


branchement, jämv. växel.


brancher, 1:1,tr. gam. F hänga upp [à un arbre i ett träd]; fig. förgrena; itr. jäg. sätta sig, sitta p. en gren.


branchette*, liten gren.


branche-ursine*, bot. björnloka.


branchial, ~e*, a. som hör till gälarna, gäl-,


branchier, a. faik. i uttr. oiseau ~ ung fågel som börjar lämna boet.


branchies*, pl. zool. gälar.


branchu, ~e*, a. [mång]grenig (lummig).


brandade*, kokk. marinerad stockfisk. brände*, ljungris, -hed.


Brandebourg, geogr. Brandenburg.


brandebourg, I. skrädd. snöre; à ~ tränsprydd. II. ford. öfverrock med långa ärmar.


Brandebourgeois, ~e*, brandenburgare, -ska.


brandebourgeois, ~e*, a. brandenburgsk.


brandevin, [[mindre brukligt]] brännvin.


brandevinier, ière*,ford. marketentare, -erska; brännvinsbrännare.


brandillement, F svängning &c s. följ.


brandiller, 1:1, F tr. svänga, gunga, slänga, röra hit och dit; itr. äfv. dingla, gunga sig. se ~ gunga sig.


brandilloire*, F ~ gunga.

F familjärt. P lägre språk. [[mindre brukligt]] mindre brukligt. [[teknisk term]] teknisk term. [[sjöterm]] sjöterm. [[militärisk term]] militärisk term.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:26:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frsv1891/0123.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free