Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - brouillerie ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
brouillerie — 95 — brûlot
ett lås; fig. ~ le teint få ngu att lindrigt rodna; ~ du vin [upp]grumla vin. s. ~ grumlas; mulna; fig. förvilla sig, förvirras; blifva oense, osams, ovän, stöta sig [avec med] ; le temps s. brouille det mulnar ; se ~ en parlant komma af sig.
brouillerie*, tillfällig oenighet, osämja, missförstånd, -hällighet, söndring, tvist [avec, entre med, emellan].
1. brouillon, ~ne*, a. (s.) orolig, orostiftande, trätgirig, grälig; [esprit] ~ bråk-, gräl-, krångelmakare, -erska.
2. brouillon, koncept, [bok]utkast; handl. kladd [-bok], memorial.
brouillonner, 1:1,tr. [[mindre brukligt]] skrifva sig till minnes, uppsätta i koncept, anteckna i kladd; F klottra.
brouir, 2:1 ,tr. om solen: förbränna, -torka, sveda,
brouissure*, frostskada Pa växter,
broussailles*, pl. snår, buskar och törne, småskog.
broussin, knöl p. träd, masur.
brout, skott p. ungskog om våren,
broutage, [[teknisk term]] svarrv. snarrande.
brouter, 1:1,I. tr. [af]beta; trädg. afklippa ändarna af gängliga grenar. II. itr. beta, gå p. bete; 0 snick. om hyfvel : hoppa, darra, skallra (taga ojämnt) ; svarfv. snarra.
broutement, [af]betande &c s. föreg,
broutilles*, pl. ris, smågrenar och kvistar till risknippor; fig. F småsaker, lappri,
broyer, 1:17,tr. rifva till pulver, [sönder]krossa, -mala, -stöta; bråka hampa; ~ des couleurs* rifva färg; fig. F du noir vara mörk i hågen; [[teknisk term]] machine* à ~ krossverk.
broyeur, färgrifvare; hampbråkare ; krossverk, -verktyg; F P ~ d’ocre* dålig målare,
broyon, [[teknisk term]] löpare hvarmed trycksvärtan omröres; jäg. snara.
bru*, sonhustru, svärdotter,
bruant, s. bréant.
brucelles*, pl. [[teknisk term]] fjädertång etc. s. bercelles*.
Bruges*, geogr. Brügge.
brugnon, en art persika,
bruine*, duggregn, -ande.
bruiné, ~e*, a. skadad af kant duggregn,
bruiner, 1:1, opers. dugg[regn]a, fint hagia,
bruire, 4:18,itr. susa, sorla, brusa; mullra, gny.
bruissant, ~e*, a. susande &c s. föreg,
bruissement, sus[ande, -ning], brus [ande], sorl, [doft] buller, dån, prasslande, fläkt [des feuilles* i lofven]; ~ d’oreilles* susning i (för) öronen,
bruit, buller, brus[ande], larm, dån, dunder, gny; sus[ande, -ning], sorl, mummel; slammer af kedjor, vapen, prasslande, prassel, knarrande, knall, skräll; fig. tumult, [o]väsen, stoj, slagsmål, upplopp, -resning, oroligheter; rykte; uppseende; ~ sourduns; à grand~ med buller och bång; à petit ~ i all stillhet; avec ~ bullersamt; sans äfv. ljudlöst etc.; loin du ~ långt [skild] ifrån världsbullret; faire du ~ göra (föra) [o]väsen; bullra, väsnas, husera etc.; fig. väcka uppseende; on entend du ~ (ell. un ~ sourd se fait entendre) äfv. det dunsar, gnyr &c, des de bourse* börsrykten; faire ~ de göra affär af; il a le ~ d’[être avare har rykte om sig att ...
brûlable, a.2 F värd att brännas,
brûlant, ~e*, a. brännande, -het; ag.
brinnande, eldig, liflig, hetsig, våldsam; cendres ~es falnande aska; plante växt som bränns; question brännande fråga,
brûlé, smak ell. liikt af brändt; sentir le ~lukta, osa brändt; on sent le ~det osar br.
brûlé, ~e*, [för-, vid] bränd; s. ~ luktar brändt; 0 om stål: uthärdadt, utbrändt; alezan ~ brandfux: fig. F cerveau ~ fantast, svärmare, vildhjärna; crème brûlé pudding ; pain ~ för hårdt gräddadt bröd.
brûle-gueule* [pl. P tobaks-, pipsnugga.
brûlement, förbränning &c s. brûler ; brand, à brûle-pourpoint, adv. p. nära håll; fig. midt i ansiktet, burdus; ibl. som jag etc. går och står ; raison* ~ dräpande, öfvertygande skäl.
brûler, 1:1, 1,tr. [af-, för-, upp]bränna; sticka i brand; glödga brännvin; brännskada; bryna; starkt upphetta; förtorka; skada om köld och frost; ~ du café bränna kaffe [bönor] ; ~ la cervelle à qn skjuta ngn för pannan; la fièvre le brûle h. har stark feber ; fig. ~ un gîte fara förbi ett värdshus utan att taga in; «w le jour bränna ljus vid’dagsljus; F ~ une leçon försumma en lektion; ~ le pavé flyga öfver marken; åka, rida i full fart; ~ les planches* teat. spela sin roll med värme; F ~ la politesse à qn lämna ngn utan afsked, afbryta sitt umgänge med ngn; ~ la chandelle par les deux bouts vara slösaktig; ~ les terres* bränna svedjeland; fig. ~ ses vaisseaux bränna sina skepp. II. itr. [för-]
brinna, brinna upp; brännas vid, svedas, blifva bränd om mat. vara het, hetta; fig brinna af längtan, begär, ifrigt längta, flamma; förtäras [def]; le rôti brûle steken brännes vid; fig. det är hög tid; ~ du désir de punir brinna af åtrå att få straffa ; je bride de [le voir jag längtar att; les pieds lui brûlent fötterna hetta p. h. ; ag. h. står som p. glödande kol, marken bränner h. under fötterna; i lek: vous brûlez det bränns! = ni är nära målet. Se ~ bränna sig ; fig. blifva smittad; s. ~ la cervelle skjuta sig [för pannan],
brûlerie*, [brännvins]bränneri,
brûle-tout ljusknekt,
brûleur, euse*, mordbrännare, -erska.
brûlis, skogsbrand; torf bränning,
brûlot, brännare; fig. hetsig partigängare; för mycket saltad och pepprad rätt; glödgadt brännvin med socker; F tobakssnugga.
F familjärt. P lägre språk. [[mindre brukligt]] mindre brukligt. [[teknisk term]] teknisk term. ~ sjöterra. [[militärisk term]] militärisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
