Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - E - endiguement ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
endiguement — 245 — enfer
endiguement, fördämmande, -ning.
endiguer, 1:1,tr. fördämma.
s’endimancher, 1:1, F kläda sig sön- ell. helgdagsklädd.
endive*, bot. endivia = Cicorium endivia.
endoctriner, 1:1,tr. F lära, undervisa; instruera; chercher à ~ qn äfv. bearbeta ngn.
endolori, ~e*, pp. (a.) värkande, öm; j’ai le bras ~ äfv. armen värker p. mig.
endolorir, 2:1,tr. göra (s’~ bli) öm &c s. föreg,
endommager, 1:10,tr. skada, göra skada på, tillfoga skada. s’~ taga skada,
endormeur, fig. lismare, smickrare,
endormi, ~e*, pp. (a.) insomnad, sofvande; domnad; sömn[akt]ig, dåsig, trög, loj etc.; j’ai la jambe benet sofver p. mig.
endormir, 2:8,tr. [in]söfva (få i sömn); göra sömnig (tråka ut); [be]döfva [de, par, avec med]; ~ un enfant en le berçant, en chantant ragga, sjunga (lulla) ett barn till sömns. [in]somna, falla i sömn; vara sömnig, trög etc. se föreg. ordet; s’~ d’un profond sommeil falla i en djup eti, tung sömn; sur ibl. sofva bort.
endos, handi. endossering.
endosmose*, fys. endosmos.
endosse*, F besvär, börda,
endossement, handi. endossering.
endosser, 1:1,tr. taga p. sig, ikläda sig; F belasta, påbörda, betunga; åtaga sig; handi. endossera; F ~ qn de qc pracka p. ngn ngt.
endosseur, handi. endossent,
endroit, ställe, ort, plats (fläck); sida, håll; rät[sid]a p. tyg; F s. montrer par son bel ~ visa sig från den bästa sidan, till sin fördel ; prendre qn par son ~ sensible ell. faible taga ngn p. det ömma; vilain ~ äfv. skuggsida [de la vie de qn i ngn ~ lif] ; à l’~ de med afseende på, i förhållande till; à mon ~ nfv. mot mig; le côté de 1’~ rätsidan; à deux ~ s om tyg: lika p. båda sidor,
enduire, 4:12,tr. bestryka, öfverstryka, -draga, -smeta [de med],
enduit, ~e*, pp. af föreg. ; s. m. öfverdrag, lager; anstrykning; beläggning af slem etc.
endurant, ~e*, a. tålig, fördragsam; mal peu ~ äfv. otålig 88.
endurci, ~e*, pp. af följ.; a. (s.) förhärdad [människa] .
endurcir, 2:1,tr. göra hård[are], härda äfv. fig.; förhärda, -stocka; fig. äfv. vänja [à vid]. s’~ hårdna, bli hård[are] ; [för]härda sig, -härdas [à mot] ; vänja sig [à vid],
endurcissement, hårdhet 88; fig. förhärdelse ; tomber dans 1’~ bli förhärdad,
endurer, 1:1,tr. lida, utstå, -härda, fördraga, tåla, bära; ibl. hålla ut med, dragas med.
Énée, hist. Eneas. Énéide*, ntter. Eneiden.
énergie*, [handlings]kraft, [sinnes-, själs-] styrka; kraftfullhet, energi, drift[ighet] ; eftertryck; avoir de äfv. vara kraftfull 88; il a (sait montrer) de l’~ äfv. h. har ruter ell. ruff i sig, det är r. i h.; avoir toute son ~ hafva sina själskrafter i behåll; avec toute l’~ du désespoir med förtviflans mod ; avec ~ äfv. kraftigt; sans ~ ofta kraftlös [t].
énergique, a.2 © kraftig, -full, verksam, energisk 88 s. föreg.; être ~ ibl. äfv. taga i med kraft; terme ~ ofta kraftuttryck,
énerguméne, s.2 besatt [af djäfvulen] ; rasande,
énervant, ~e*, a. mattande 88 s. nsij.
énerver, 1:1,tr. försvaga, utmatta, göra kraftlös, enervera; förvekliga, -slappa; göra fadd,mat. etc. s’~ försvaga sig, -s 88; slappna.
enfaltement, [[teknisk term]] betäckning p. takås,
enfalter, 1:1,tr. [[teknisk term]] med blv etc. betäcka takås,
enfance*, barndom[stid, -dagar]; barnslighet; barn [avärld] ; ami d’~ barndomsvän ; les jeux de l’~ barnlekar; être, tomber en ~ blifva barn p. nytt; être rti de l’~ F hafva trampat ut barnskorna; il faut passer qc à 1’~ barn äro barn.
enfant, s.2 barn [de la maison i huset] (gosse, flicka; son, dotter; ättling, afkomma, -ling) ; ~ à la mamelle, ~ qui tette dibarn; ~ en bas âge spädt (litet) b.; ~ en nourrice* ambarn; petit ~ äfv. barnunge; petits ~ småbarn; petits-~ barnbarn ; jeu d’~ barnlek; tenue* d’~ barnslig hållning, -t sätt: salle* d’~s småbarnsskola; asi7e(T~sbamkrubba; asile pour abandonnés barnhem; mourir sans [laser d’~ dö barnlös; on ne peut changer les ~ barn äro barn ; tout ~ ibl. såsom litet barn; être comme lde la famille vara [som] barn i huset: aimer les ~ äfv. vara barnkär; courage, ~ mod, gossar! F bon ~ snällt barn; godmodig (gemytlig), beskedlig, enfaldig [människa] ; F tu es bon ~ de croire cela du är enfaldig om du tror det; faire l’~,s. conduire (se comporter, agir) en ~, comme un ~ bära sig barnsligt åt, [lägga an p. att] vara barnslig; en ~ äfv. p. barnsligt vis; tu es [un] ~ du är så barnslig; qu’elle est~ , est-elle ~hvad h. är barnslig! ett sådant barn h. är! ; l’~ prodigue den förlorade sonen ; ~ perdus soldater, som göra första anfallet; être en mal d’~, en travail d’~ vara i barnsnöd,
enfantement, barnsbörd; framalstring 88 s. följ.
enfanter, 1:1,tr. [fram]föda; fig. alstra, frambringa, åstadkomma, verka; ge upphof till.
enfantillage, F barnslighet; barnjoller, -gyckel, -lek.
enfantin, ~e*, a. barnslig; barn-; école småbarnsskola,
enfariné, ~e*, pp. (a.) nermjölad, mjölig; F intagen [de af] ; être ~ de äfv. ha litet humorn,
enfariner, 1:1,tr. mjöla in, ned, full. s’~ mjöla ned sig.
enfer, helvete; ofta i pl. afgrund; myt. underjord; au fond des i helvetets afgrund;
F familjärt. P lägre språk. [[mindre brukligt]] mindre brukligt. [[teknisk term]] teknisk term. [[sjöterm]] sjöterm. [[militärisk term]] militärisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
