Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - foudre ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fondre — 297 — fourchu
tålighet; les ~s de l’excommunication* bannstrålarna. II. s. m. åskvigg p. tafla etc. ; un ~ d’éloquence*, de guerre* en väldig talare, krigare. 2. foudre,s. m. [[teknisk term]] fastage, foder, foiftlroiement ell. foudroîment, dödande genom blixt s. foudroyer.
foudroyant, ~e*, a. dundrande, ljungande; fig. äfv. förkrossande, dräpande; apoplexie öje [hjärn* etc.]slag; Jupiter ~ Jupiter tonans (dunderguden),
foudroyer, 1:17,tr. krossa med blixten ; nedskjuta; fig. förkrossa, tillintetgöra; dundra emot; foudroyé träffad ell. dödad af blixten,
fouée*, fa okel jakt p. fågel,
fouet, piska, -snärt; ris, -bastu (stryk); ~ stjärt; coup de ~ äfv. pisksläng; [[militärisk term]tir de plein ~ direkt skjutning; avoir le ~få smaka riset etc., få stryk, risbastu; donner du ~ à piska på; donner le ~ à qn låta ngn smaka karbasen; piska upp ngn (ge ngn stryk); faire claquer son ~ klatscha (smälla med piskan); fig. F [veta att] sätta sig i respekt, visa sig morsk etc., skryta; donner un coup de ~ à fig. F drifva p. etc. ; supplice du ~ spöstraff; condamné au ~ dömd att slita spö.
fouetter, 1:1,tr. (itr.) piska, slå [på]; ge risbastu (stryk); vispa; ~ slå p. ell. sätta fast medelst en stjärt: fouette, cocher kör [på] ! et puis fouette cocher och s. bar det i väg; ~ le sang sätta blodet i omlopp; avoir bien des chiens à ~ ha mycket att blåsa på, styra med, beställa; il n’ypas de quoi ~ un chat det är ingenting att göra affär af.
fouetteur, euse*, F en som gärna använder piskan (riset),
fougasse*, [[militärisk term]] artilL fladdermina.
fouger, 1:10,itr. böka.
fougère*, bot. ormbunke; gam. dricksglas; sur la ~ äfv. i gröngräset,
fougue*, hetta, ifver, eld, yra, hänförelse; en r>v —fougueux; ~ mât, vergue* de perroquet de ~ krysstång, -rå.
fougueux, euse*, a. het[sig], ifrig, eldig (upphetsad, hetlefrad); obändig (yster, yr),
fouille*, gräfning[sarbete].
fouille-au-pot ©, P kökspojke,
fouiller, 1:1. tr. (itr.) gräfva, söka, leta [i]; visitera; ~ [clans] äfv. genomgräfva &c; ~ dans les archives* forska i arkiven,s. ~ gräfvas &c; leta i sina fickor; P tu peux te mon vieuxick du fikon, Sakarias!
fouillis, F oreda, virrvar, [oredig] massa; sammelsurium, mischmasch.
fouine*, zool. stenmård; agr. högaffel, -tjufva; fiskredskap: ljuster,
fouiner, 1:1,itr. P kila undan,
fouir, 2?1,tr. [upp]gräfva,
foulage, [[teknisk term]] valk-, stamp-, trampning; boktr, mattor.
foulant, ~e*, a. i uttr. pompe ~e tryckpump.
foulard, silkes[näs]duk.
fouie*, [folk]hop, -massa, -samling, -trängsel; mängd, myckenhet etc. ; [[teknisk term]] s. foulage; une ~ de gens, d’idées* en massa etc. människor, idéer; ~ d’enfants barnskara; il y a ~ tous les soirs det är fullt hus hvar afton; la ~ den stora hopen, mängden; la ~ ignorante den okunniga hopen ; en ~ hoptals, i hopar, massa &c; s. porter en ~ äfv. trängas; faire attirer la ~ draga, locka mycket folk.
foulée*, ridk. steg; jäg. fjät, spår.
fouler, 1:1,I. tr. trampa på, [ned-, för]trampa; [[teknisk term]] stampa, valka; ridk. skada etc.; trycka; fig. äfv. förtrycka, betunga; ibl. beträda; ~ aux pieds trampa under fötterna; ~ lepied à qn komma ngn att vricka, försträcka foten; avoir le pied foulé ha vrickat sin fot. II. itr. [[teknisk term]] boktr. trycka,s. ~ vricka [le pied etc. sin fot etc.] ; P il ne s. foule pas la rate h. anstränger sig inte.
foulerie*, [[teknisk term]] valkrum etc. fouloir, 0 valk etc.
foulon, valk-, stampare; chardon à ~ krats-tistel; moulin, terre* à ~ valkkvarn, -lera.
foulque*, zool. sothöna.
foulure*, vrickning; veter. tryckning; [[teknisk term]] se foulage; pl. jäg. spår, fjät.
four, [bak-, tork-, smält]ugn; bagarstuga; à chaux* kalkugn; pièce* de ~ bakverk; des petits ~s tebröd; F faire ~ göra fiasko, falla igenom,
fourbe, s.* s. fourberie* ; a. (s.)2 skurk[aktig].
fourber, 1:1,tr. [nedrigt] bedraga,
fourberie*, skurkstreck, -aktighet.
fourbir, 2:1,tr. [blank]skura, feja.
fourbissage, [blank]skurning, fejande, -ning.
fourbisseur, svärdfejare.
fourbissure*, blankskurning, fejning.
fourbu, ~e*, a. veter. ledstyf, som har fång.
fourbure*, veter. ledstyfhet, fång.
fourche*, [hö]gaffel, -tjufva (-tjuga), grep; klyka; gren : ~ à ois dents* treudd[ig gaffel] ; faire la ~ [ut] grena sig; F [[mindre brukligt]] faire à la ~ hafsa med; en ~ gaffelformig; les Fourches Caudines Kaudinska passen,
fourcher, 1:1,itr. ell. s. ~ klyfva, dela, [ut-] grena sig; croix fourché e herald. gaffelkors; pied fourché klöf; la langue lui a fourché h. sade fel, galet, miste, h. försade sig.
fourchette*, [bords-, köks-, gevärs]gaffel; på hästhof: kråka; bröstben p. fåglar; 0 arretering; gaffeiformigt föremål; déjeuner à la ~ [intaga] gaffelfrukost; F c’est une belle ~h. äter duktigt; F s. servir dea ~ d’Adam äta med fingrarna,
fourchon, gaffeludd, -klo.
fourchu, ~e*, a. gaffelformig, klufven; chemin ~ vägskäl, skiljeväg; pied ~ klöf; myt. bockfot; F faire l’arbre ~ stå p. hufvudet med utspärrade ben.
F familjärt. P lägre språk. [[mindre brukligt]]\ mindre brukligt. [[teknisk term]] teknisk term. ~ sjöterm. [[militärisk term]] militärisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
