Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - fragile ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fragile — 299 — franoatu
fragile, a.2 bräcklig äfv. fig.; skör; fig. vansklig (ovaraktig, obeständig, förgänglig); skröplig (svag),
fragilité*, bräcklighet &c s. föreg,
fragment, [afbrutet] stycke, skärfva, bit, stump, fragment,
fragmentaire, a.2 fragmentarisk,
fragon, bot. släktet Ruscus.
frai, fisklek; -rom, -yngel, gli, småfisk; myntv. afgång genom nötning.
fraîche*, a. © ~ s frais.
fraîchement, adv. svalt &c; F nyligen, nyss, ny-,
fraîcheur*, svalka, friskhet, kyla; [vind]fläkt; ett slags förkylning; frisk färg, friskhet, fraîcheur; avoir, gagner une ~ ha förkylt, förkyla sig; avoir de la ~ äfv. vara fraîche,
fraîchir, 2:1,itr. (opers.) ~ om vind: friska [upp],
frairie*, F gille.
1. frais, fraîche*,I. a. frisk, sval, kylig (kall); färsk (osaltad, orökt); fraîche; F iron. präktig; ~ et dispos kry och rask; ~ vent ~ kultje, kuling; l’encre est encore fraîche sur le papier papperet är ännu vått; l’écriture est fraîche det är nyss skrifvet; pendant quefen ai la mémoire [toute] fraîche medan jag har det i friskt minne; F te voilà ~ jo, ~ har du ställt till det [bra]. II. s. m. frisk luft, svalka; ~ kultje; petit ~ laber k. ; grand ~ hård kul ; joli ~ bramse-gelskultje; bon ~ de vent märssegels-, hård kultje; prendre le ~hämta [frisk] luft; svalka sig, låta blåsa p. sig; au ~ i svalkan; rasé de ~ nyrakad. III. adv. n}’-, nyss, nyligen; beurre ~ battu nykärnadt, kärnf ärskt smör ; fleur fraîche cueillie, éclose ny- ell. nyss plockad, utslagen blomma; F ~ émoulu äfv. ny bakad.
2. frais,s. m. pl. [om]kostnader, umgälder (utgifter, penningar); bekostnad; ~ [de justice*] rättegångskostnader; ~ de pilotage lotspenningar; ~ de route* mil-, kilometerpenningar; fa ~ de route* ell. de conduite* reseomkostnader; faux-~ biomkostnader; faire face*, subvenir,ibl. suffire aux ~ de qc bestrida utgifterna för ngt; s’habiller à ses ~ kläda sig p. egen bekostnad,best. sig själf kläder,best. sina kl. själf, hålla sig själf med kl. ; s. mettre en ~ pour qn äfv. kosta på,fig. F göra sig mycket besvär för ngn; s. m. en ~ ibl. taga sig nära; slå på stort; sans s. mettre en ~ d’éloquence* utan att [behöfva] använda mycken vältalighet; payer les ~ F äfv. [få] sitta emellan; pour payer les ~ äfv. till bestridande af kostnaderna; faire les ~ de äfv. bekosta ; faire la moitié des ~ betala hälften [hvar]; ibl. hjälpa (stötta) under; faire tous les ~ de la conversation uppehålla samtalet, konversationen, hålla målron vid makt; en être pour ses ~ ha gjort sig besvär, kostnader i onödan ell. förgäfves; à grands ~ med stor [a] kostnad[er] &c; à peu de ~ med ringa kostnad, F möda, besvär (för godt pris, köp) ; à ins de ~ ibl. F utan s. mycket besvär; sans ~ äfv. kostnadsfri[tt] ; sur nouveaux ~ p. ny räkning,p. nytt.
1. fraise*,bot. smultron, jordgubbe; des bois [vilda] smultron.
2. fraise*,slakt. krås af kaif ell. lamin; krås, fräs, krage; [[militärisk term]] stormpåle, vallnål; 0 försänkningsborr, [ur]fräsare.
fraiser, 1:1,tr. krusa, vecka; [[militärisk term]] förse med stormpålar &c; bag. genomknåda; [[teknisk term]] urfräsa, försänka borrhål; machine* à ~ fräsmaskin,
fraisette*, litet fräs, krås &c s. fraise*.
fraisier, smultron-, jordgubbsstånd ell. -planta,
fraisière*, jordgubbsland.
fraisil, [[teknisk term]] stenkolsaska.
fraisoir, [[teknisk term]] försänkare, sänkborr, fräs.
fraisure*, [[teknisk term]] urfräsning.
framboise*, hallon.
frambpiser, 1:1,tr. koka, blanda, tillaga med hallon [saft],
framboisier, hallonbuske,
framée*, germanskt kastspjut.
1. franc,s. mynt: franc; une pièce d’un ~ , de cinq oi ett en-, femfrancsstycke.
2. franc, franche*,I. a. © fr. [de från] ; uppriktig, öppen[hjärtig], frimodig, rättfram; konstt. djärf, säker, ledig; verklig, riktig, äkta (ren, ärke-); port ~ frihamn; ~ de port portofri, franko; terre franche matjord, svartmylla; ~ et quitte de toutes dettes alldeles skuldfri; ~ du collier villig draghäst; fig. alltid färdig ell. redo [att göra hvad plikten bjuder]; F avoirses (les) coudées franches ha fria händer; F avoir son ~ parler vara frispråkig; j’y vais de ~ jeu jag går rakt p. saken, det är rent spel; huit jours ~ 8 hela dagar; F chercheur de franches lippées matfriare; la pompe est franche pumpen är läns; avoir la nuit franche ha frivakt för natten; gouverner à la barre franche styra med själfva rorpinnen i handen. II. adv. fritt, öppet &c ; parler ~ ibl. taga bladet från munnen ; à parler ~ äfv. rent ut sagdt, rent af.
3. Franc, Franque*, folkn. frank, -iska.
4. franc, franque*, a. frankisk; la langue franque lingua franc a.
Français, ~e*, folkn. fransman, fransyska,
français, ~e*, a. (s. m.) fransk [a språket]; apprendre le ~lära sig franska; parler ~ tala fr.; fig. tala rent språk etc.; en bon ~ på god fr.; fig. p. ren svenska; entendez-vous le ~fig. förstår ni hvad jag menar ell. meningen (svenska)? cela n’est pas ~ fig. det strider mot hedern, grannlagenheten, höfligheten etc.
franc-alleu [pl. -s-x], odalgods, frälsegods.
francatu, ett slags äpple.
F familjärt. P lägre språk. [[mindre brukligt]]\ mindre brukligt. [[teknisk term]] teknisk term. ~ sjöterm. [[militärisk term]] militärisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
