- Project Runeberg -  Fransk-svensk ordbok /
306

(1891) [MARC] Author: Ferdinand Schulthess - Tema: Dictionaries, France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - gaïac ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gaïao — 306 — galoche


gaïac, pockenholts. gaiement ell. gaîment, adv. gladt Å? s. gai; raskt. hurtigt, med friskt ell. gladt mod. gaieté* cii. gaîté*, glädtig-, munterhet &c se gai; ibl. fröjd och gamman; pl. äfv. glada ord ell. upptåg; avoir de la vara glad [idans l’esprit till sinnet ell. af sig] ; F de ~ de cœur af hjärtans lust; med berådt mod; d’une ~ folie äfv. uppsluppen.


1. gaillard, ~e*, F a. © glädtig, [glad och] munter, lustig; upprymd, [något] uppsluppen; kry, rask; fordom käck; s. m. glad sälle, lifvad själ, muntergök; un grand ~ en lång räkel; fameux ~ kaxe; i fem. tages ordet ofta i mindre god bem.


2. gaillard,s. m. ~ ~ d’avant back; ~ d’arrière skans.


gaillarde*, s. gammal dans; [[teknisk term]] boktr. bourgeois,


gaillardise*, F [uppsluppet] skämt; dire des föra ett ngt fritt språk,


gaillet, s. caille-lait.


gain, förtjänst, vinst, vinning; ~ de cause* vunnen process, -et spel -, on lui a donné, il a obtenu ~ de cause* h. har vunnit processen &c; amour du ~ vinningslystnad; âpre, âpreté* au ~ äfv. närig, -het; à perte* et à ~ p. vinst och förlust,


gaine*, skida, slida äfv. bot.; fodral, etui; fotställning (pelare) till byster; & insömmad hylsa på segel, flaggor etc.


gainier, I. etuimakare. II. bot. Cercis siiiquastrum.


galté*, s. gaieté*.


gala, gala; F kalas.


Galaad, bibl. Gilead.


galactomètre, mjölkprofvare.


galamment, adv. artigt &c s. följ.


galant, a. (s. m.) i aum. behaglig, angenäm, fin. prydlig, präktig, lyckad; särskildt artig [mot damer] ; ~ homme »riddersman», »hedersman*, »gentleman»; [homme] ~ ([[mindre brukligt]] ~ homme), vert ~ fruntimmerskarl; ibl. kurtisör ]femme ~ fruntimmer som söker kurtis; intrigue kärleksintrig; avoir l’humeur faire le auprès des dames* kurtisera damerna; être du dernier ~ vara ytterst elegant; [[mindre brukligt]] le «w den skälmen, skalken.


galanterie*, i allm. [[mindre brukligt]] behag; artighet; särskildt kärlekshandel,


galantin, F löjlig kurtisör.


galantine*, kokk. galantin [de på],


galantiser, 1:1,tr. föråldr. F kurtisera.


Galate, s.2 folkn. galat, -iska.


Galatie*, geogr. Galaticn.


Galathée*, mvt.,astr. Galatea.


galaxie*, astr. vintergata,


galbanum, farm. moderharts,


galbe, m. ark. rundning; kontur,


gale*, läk. skabb. gälé*,bot. pors = Myrica gale; Vaxbuske = M. cerifera, etc.


gaieace*, oftare galéasse*,gam. & galeas.


galée*, [[teknisk term]] boktr. skepp; coulisse* de ~ skeppstunga; mettre sur la ~ lyfta ur.


galéga, m. bot. = Galega officinalis L.


galène*, miner. blyglans, svafvelbundet bly.


galénique, a.2 läk. hörande till Galenus s. följ.


galénisme, läk. Galenus’ lära.


galéniste, s. (a.) m. [médecin] ~ anhängare af Galenus’ lära.


galéopsis, m. bot. dån (korsört), hampdån, etc.


galère*, [[sjöterm]] ford. galer, -fartyg; bidevindare; pl. äfv. galerer, galerstraff ; fig. F qu’allait-il faire dans cette ~ hvad hade min son på galejan att göra? F être en ~ slita ondt; c’est une [vraie] ~ det är ett »Marstrands-arbete» ; F vogue la ~ det m. bära eller brista, gå hur det vill!


galerie*, [tafvel-, teater- etc.]galleri; gång; läktare; balkong akterut; [[militärisk term]] forfcmingång; ~ crénelée gevärsgalleri; ~ [de tableaux ell. de peintures*] tafvelgalleri, -samling; consulter, amuser] la ~ åskådarne; de kringstående; F andra (publiken),


galérien, galerslaf; arbetsfånge; fig. F mener une vie de ~ träla, slita ondt.


galerne*, nordväst[vind].


galet, [mängd af, strand med] klapper-, rullsten; ett siags spel ; [[teknisk term]] rulle (skifva, trissa, hjul) rörlig kring en axel.


galetas, vind[srum] ; F kyffe; être log. aux ~ bo p. vinden; chambre* en ~ vindsrum,


galette*, »galett», mörbröd (kaka); [[militärisk term]] krutkaka: ~ platt skifva; skeppsbröd : knalle,


galeux, euse*, a. (s.) skabbig [människa],


galhauban, [[sjöterm]] bardun.


Galice*, geogr. Galicien i Spanien.


Galicie*, geogr. Galizien i Österrike.


Gàlilée, I. s.* geogr. Galileen. II. s. wi. hist. Galilei,


galimafrée*, F hackmat, siilsalat; röra.


galimatias, F gallimatias, mischmasch.


galion, ford. galjon, bevaradt fartyg i spanska kolonierna.


galiote*, [[sjöterm]] [[mindre brukligt]] [holländsk] galiot; koff; ~ à bombes* bombardergaliot.


galipot, galipot (hvit haf stallkåda).


gallé*, ell. noix* de ~ galläpple.


Galles*, geogr. [le pays de] ~ Wales,


gallican, ~e*, a. gallikansk.


gallicanisme, le ~gallikanska [kyrko]läran.


gallicisme, gallicism (egenhet i franska språket),


gallinacé, ~e* a. (s.) zool. hönsartad; hönsfåglar.


1. gallique, a. m. kem. acide ~ galläpplesyra.


2. gallique, a.2 geogr. gallisk (fransk).


Gallois, ~e*, s. walesare, Wales-bo.


gallois, ~e*, a. (s. m.) walesisk [a språket],


gallon, engelskt mått för våta varor ( = 4½ liter).


gallophobe, a.2 franskfientlig,


gallophile, s.2 franskvän.


gallo-romain, ~e*, a. (5.) gallo-romansk,


galoche*, läder-(ej guttaperka)galosch; sko med träsula; ~ uppskuret block [med stjärt]; F menton de ~ käringhaka.


* feminin. 2 maskul. och femin. [[pl. lika]] pl. lika. © närmast niotsv. © oiiiskrifrcs. [[adv. bildas regelb]] adv. bildas regelb.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:26:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frsv1891/0340.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free